lördag 28 april 2012

D H Lawrence och Hector St. John de Crèvecoeur

I Göteborg fanns det en gång ett litet antikvariat som låg först på Prinsgatan och sedan på Plantagegatan. Moby Dick hette det och det var lite lagom murrigt, inrökt och fyllt av blivande bokfynd. Jag brukade ofta titta in där på väg hem från arbetet. (Jag bodde i Masthugget). Boken ovan- en essäsamling av ingen mindre än D.H. Lawrence är ett sådant bokfynd- "Studier i klassisk amerikansk litteratur" (utgiven på Bo Cavefors förlag, 1964.) Översättning, introduktion, noter och bildurval är gjort av Harry Järv.

I samlingen avhandlas storheter som Fennimore Cooper, Nathaniel Hawthorne och Edgar Allan Poe- för att nämna några. Bland de kända namnen hittar jag ett som jag inte kan placera: Hector St. John de Crèvecoeur. Vem var nu det och hur hamnar en man med det namnet bland alla amerikaner?

Crèvecoeur var född i Frankrike (i Caen) år 1735. Helt ung sändes han iväg till England och där fick han större delen av sin uppfostran. Så for han vidare till Canada och deltog där i kriget mot engelsmännen, flyttade till Förenta staterna och blev patriot. Han gifte sig men en ung dam från New England och så började han sitt liv som lantbrukare- och den tiden skrev han om.


Den här boken (som blev en bästsäljare på sin tid) kan man fortfarande få tag på. D H Lawrence raljerar en del men han fascineras också över Crèvecoeur och hans ideal. "Själv var han mer intresserad av ett fullkomligt samhälle och av sina egna åtgärder för att förverkliga det än av att odla morötter". "Viktigpetter och idealist" kallas han för.

Här ett exempel på Lawrence ironiska stil när han skriver om Crévecoeur:

" En annan anekdot. Några svalor byggde bok på den Amerikanske Farmarens veranda. Svalboet föll några gärdsmygar i smaken. De angrep stridslystet (jag gillar ordet stridslystet, det är så amerikanskt) vårens förelöpare och jagade bort dem från deras trevliga bo av soltorkad lera. Svalorna återvände vid första lägliga tillfälle. Men när gärdsmygarna kom hem, drev de bort dem igen med våld. Vilket upprepades, tills de fogliga svalorna helt undergivet började bygga ett nytt bo, under det att gärdsmygarna triumferade i sitt stulna hem. Denna kamp beredde den Amerikanske Farmaren mycket nöje, och utan tvivel applåderade han livligt de små kanaljerna till gärdsmygar. Ty i Landet för Fria Män är det varje människas största nöje att roffa åt sig så mycket som möjligt av varje annan människa."

Någon svensk översättning av Crèvecoeurs bok har jag tyvärr inte hittat. Vill man läsa mera om honom länkar jag till Wikipedias site HÄR.

4 kommentarer:

Sam sa...

Hej på dig
Jag bodde i Göteborg 85 -95 och jag minns ett antikvariat på tror jag Plantagegatan som senare flyttade till Haga Husargatan tror jag att det var.
Det var en relativt ung kille som hade det och han sålde vykort med bilder på olika författare.
Det var första gången som jag såg den typen av kort.
Minns också att han gillade Sture Dahlström som jag inte alls tycker om.
Är det samma antikvariat som du minns.
Jag kommer nämligen inte ihåg vad det hette.

Ingrid sa...

Sam: Jo, det där känner jag igen. Visst är det samma antikvariat. Vykorten minns jag (och Sture Dahlströms böcker- tack för att du påminde mig!)Jag gillade också att det ofta spelades jazzmusik (och så fanns det gamla nedsuttna stolar/soffor).

Anonym sa...

Då är vi tre som minns det gamla antikvariatet! Undrar om det finns kvar?

Jag tycker att DHL:s kommentar till St. John de Crèvecoeur är väldigt brittisk i sin ironi över amerikansk idealism. Men visst är han rolig! Jag tycker anekdoten om fågelboet vittnar om en fin iakttagelseförmåga hos de Crèvencour.

Ingrid sa...

Lustigkulle: Jag undrar också- men kanske finns det inte längre kvar- det är alldeles för många antikvariat som försvunnit... Lawrence är över huvud taget väldigt spydig i hela den här essaysamlingen. Crèvecoeurs bok skulle jag gärna vilja läsa!