Simrishamn är en vacker sommarstad och en bra plats att ha som bas för utflykter på det vackra Österlen. På bilden ovan den ståtliga kyrkan som är helgad åt S:t Nicolaus (sjömännens skyddshelgon).
Ingvar Holm berättar om kyrkans historia i boken "Österlen land möter hav" (Bokförlaget Prisma 2000). Speciellt intressant är historien om prästen Niels Andersen Morsingh och nu hamnar vi i den danska tiden och runt slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. Morsingh kom från ön Mors i Limfjorden så han hamnade långt hemifrån. Det kan inte ha varit särskilt behagligt eller trevligt för Morsingh att lämna familj, vänner och släktingar och tvingas bosätta sig långt från ära och redlighet (som han säkert tyckte).Biskopen i Lund åkte på visitationsresor och vid en av dessa (år 1612) konstaterades följande (nu citerar jag Invgar Holm): Prosten var "omåttligt begiven på brännvin". Alla som biskopen talade med i socknen var överens därom. Även skolan som prosten skulle hålla sin hand över var "i uruselt skick , inga inkomster, inga donationer och blott 8 små elever".
Morsingh blev avsatt som prost men kyrkoherdeämbetet behöll han och han fortsatte att nyttja de starka dryckerna så att biskopen vid nästa visitation tre år senare konstaterade att: "kyrkoherden hade varit så överlastad av brännvin , då han förrättade sin tjänst att han på själva juldagen ramlade ner från predikstolen." (Morsingh dog kort därefter).
Ett sorgligt människoöde och jag kan ha viss förståelse för prästens bekymmer (som väl även delades av en del andra i samma skrå.)
2 kommentarer:
Utan tvekan min favorithörna av Sverige.
Mimmimarie: En gudomligt vacker plats på denna jord.
Skicka en kommentar