Ge mig den stund, ja, ge mig den tid
då hundra lärkor och svalor
flyger min själ till himmelens frid.
På hedar, vid Österlens dalar.
(Olle Adolphson, Österlensvisa)
Vid Ravlunda böljar landskapet i backar och fält. Här är himlen alltid blå i min värld och havet kan anas där vid horisonten.
Inne i Ravlunda kyrka (svalt och skönt en het sommardag när termometern tangerar 30 grader)- kan man läsa om svenskarnas härjningar - för 400 år sedan nu. Så här lyder texten i modern version:
Anno 1612 den 4 februari kom svenskarna till Göinge härad. Där brände, rövade de och ödelade fem eller sex platser liksom kyrkan som sattes i brand. Den 8 februari brände de och den 11 tog man folk och dränkte dem i sjön förutom dem man slog ihjäl. Tappert kom vår konungs folk och jagade inkräktarna på flykt. Slog ett hundratal som dessutom miste det byte de hade tagit. C.M.V.
Jag förmodar att den här gravstenen hör till en av Sveriges mest fotograferade- men jag förstår verkligen varför. Lägg märke till den den lilla snapsflaskan med blommorna längst upp till höger. En passande tribut till skalden som fått sin sista vila på denna undersköna plats. (Fritiof Nilsson Piratens gravplats på Ravlunda kyrkogård.)
Strax intill hittar man Olle Adolphsons grav.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar