En bok med en mycket originell titel... . en bok som belönades med Pulitzerpriset år 1972 och av många ansedd som ett mäserverk, värd att skrivas in på listor över böcker man måste läsa innan man dör.
Här en bild lånad från tyska Wikipedia som visar vad som menas med "rasvinkel" (angle of repose).
Lyman Ward sitter i sitt hus i Grass Valley i Californien och går igenom sin farmors gamla brev. Brev som hon har skrivit till sin bästa väninna Augusta under många år. De här breven ska bilda stommen till den bok som Lyman tänker skriva om farmoderns, Susan Ward, liv. För Lyman är detta ett sätt att få tiden att gå- han sitter fjättrad till en rullstol efter en benamputation och han lider av en obotlig skelettsjukdom som dessutom gör att han inte kan röra huvudet. Han är fastlåst. Så gott som orörlig men med en oerhört stark integritet.
Så börjar berättelsen om Susan, som växer upp i Milton invid New York på USAs östkust. En ganska priviligierad ung dam börjar sin resa ut i livet- hon träffar Oliver Ward, som är gruvingenjör och det blir giftermål ,och så, efter en tids väntan, anträder Susan resan västerut. Oliver är nämligen från "The West" och det är där han tänker leta efter arbete.
I kapitel för kapitel skildras så Susans och Olivers liv men Lyman skriver också en del av sin egen historia och så kommer två århundraden och deras aktörer att visas upp på samma scen. En gemensam nämnare är äktenskap som går åt fanders för både Susan och hennes barnbarn Lyman har fått se sina förhoppningar grusas.
" What really interests me is how two such unlike particles clung together, and under what strains, rolling downhill into their future until they reached the angle of repose where I knew them."
New Almaden i Californien (sent 1800-tal)
Oliver Ward är inte framgångsrik- han är en lågmäld och fördragsam man vilket gör Susan ytterligt frustrerad och undan för undan dör hennes förhoppningar om ett någorlunda drägligt och bekymmersfritt liv. Familjen (Oliver, Susan och tre barn) flyttar runt där borta i väst från det ena gruvsamhället till det andra och alltid slutar det i besvikelse och fattigdom. Oliver har helt enkelt inget affärssinne.
Leadville (Colorado) (1888)
Wallace Stegners bok är inte bara en bok om människors svårigheter att leva samman- det är också en bok om Amerikas västra del, "The West" , för det är där författaren har sitt hjärta. De som såg serien "Deadwood" kommer att nicka igenkännande många gånger under läsningens gång.
Från New Almaden till Leadville, till Michoacán i Mexico, Boise City och vidare- från gruvsamhälle till gruvsamhälle går färden och varje uppbrott blir svårt och traumatiskt. Till slut känner Susan att hon har nått vägs ände och så slår tragedin till- ett barn dör under mycket olyckliga omständigheter- äktenskapet är bortom räddning och så kommer separationen. Väst och öst kan inte förenas även om paret ändå kommer att tillbringa de sista åren av sina liv tillsammans. Äktenskapet kommer att landa i den där rasvinkeln och där stannar det. Orörligt och stelt.
"Angle of Repose" är både en historielektion och en lektion i konsten att leva. En av de läxor som författaren tycks vilja lära ut är förlåtelsens svåra men ack så viktiga konst och ja, jag tycker att Wallace Stegner har skrivit in sig i litteraturhistorien med den här boken. Hos mig får den en hedersplats i bokhyllan och jag beklagar verkligen att det inte finns någon svensk översättning.
2 kommentarer:
lite glömska och förlåtelse kan vara bra
Hannele: Mycket viktigt.
Skicka en kommentar