På bilden Henrik Pontoppidan, dansk författare och Nobelpristagare år 1917. Jag kan lova att man inte hittar en enda av hans böcker annat än i bibliotekens magasin idag. Ändå är han en fantastisk berättare och en verkligt stor författare. Han är bara en av många skriftställare som råkat i om inte glömska så i alla fall läs-glömska.
På bibliotekens magasin ryms mängder av bokskatter- och oftast är magasinen slutna platser - inte tillgängliga för gemene man och är de tillgängliga så uppmärksammas de inte tillräckligt. Ibland tänker jag att det är de verkligt "fina" böckerna som magasineras och blir bortplockade från de mera attraktiva placeringarna ute på de "vanliga hyllorna".
Allt går att sälja med mördande reklam, heter det ju (det kan man konstatera om man går in i en bokhandel idag) om man la ner lite arbete på att sälja en/flera av de gamla klassikerna är jag säker på att det skulle löna sig.
Sådana funderingar hade jag under läsningen av Jacob Paludans "Jörgen Stein" ett verk som sannerligen hade förtjänat att komma bort från magasinets mörker. Det exemplar jag haft i mina händer (det behövs två händer för att läsa en klump på över 600 sidor) är slitet och tilltufsat, pärmen är lös. Inte tror då jag att man kostar på en ombindning. (Vem binder in biblioteksböcker idag?) Förra veckan lämnade jag tillbaka en annan magasinsbok som var så hemskt sliten att den egentligen inte borde lånats ut alls (men jag är givetvis tacksam över att ha fått tag i den och att den inte blivit nedmald till toalettpapper eller uppeldad.)
I Politikens utgåva av "Dansk litteraturhistorie" ägnas hela femton sidor åt Jacob Paludan, en författare som jag tror väl fyller sin plats på Parnassens höjder. Jag blir lite ledsen över att det är så svårt att få tag på hans böcker idag. Tyvärr delar han detta öde med så många andra författare av samma klass.
På "mitt" bibliotek gjorde man en raid för ett tag sedan och ställde fram en hel del gamla klassiker som säkert hade sett bättre dagar. Det blev mycket populärt och det lånades mera av de här böckerna än vad man hade tänkt och trott.
Jag tror inte att böcker (liksom så mycket annat) säljer sig själva- lite draghjälp behövs (ibland mycket). De där böckerna som får så mycket publicitet och som man ibland tröttnar på innan de kommit till biblioteket är inte alltid de bästa- nog tycker då jag att man kunde fördela sina gracer något. Tänk på klassikerna, tänk också på det lite smalare och glöm för all del inte magasinen.....
3 kommentarer:
På mitt lilla bibliotek släpps man in i magasinet, om man ber om det. Där har jag tillbragt många timmar. Tyvärr slängs, eller säljs, rätt mycket eftersom magasinet är litet. Men ofta lägger de undan böcker, de tror jag är intresserad av, innan de slänger, så jag får en chans att gama åt mig. Så nu behöver jag ett magasin!
Margaretha
På min kommuns huvudbibliotek har man ett öppet magasin. Där kan man gå länge och botanisera.
Med Vänlig Hälsning
Petter Eremiten
Margaretha och Petter: På biblioteket här i Skanör finns också ett öppet magasin men ett så relativt litet bibliotek kan ju inte hysa hur mycket som helst- utrymmet är begränsat. (Jag tillbringar en hel del tid där inne). Tyvärr rensade man ut en massa böcker på Malmö stadsbibliotek för några år sedan - det är annars där man skulle kunna hitta de verkliga litterära godbitarna (en del finns förvisso kvar men jag misstänker att väldigt mycket har försvunnit genom årens lopp). (Jag känner bara till förhållandena här i den "djupa södern".)
Skicka en kommentar