söndag 3 november 2013

Jörgen Stein av Jacob Paludan

 
Aalborg från äldre tider.

Jörgen Stein räknas som Paludans "storverk". Boken (som kom ut på 1930-talet) består av två delar (Åska i söder och Under regnbågen)- den svenska översättningen (av akademiledamoten Olle Hedberg) är från 1941. Det var Norstedts förlag som gav ut i Sverige.

Handlingen tilldrar sig  mestadels i lilla Havnstrup, Aalborg och Köpenhamn. Tiden sträcker sig från sommaren 1914 och fram till 1933. Boken är en så kallad utvecklingsroman.

Jörgen Stein är 16 år gammal den där sommaren år 1914, hans far amtmannen och hans mor håller på att förbereda huset för en fest och humöret är på topp. Jörgen hittar på att bege sig ut på en gammal flotte och råkar i svår sjönöd- inledningen till den här boken blir mycket dramatisk men kampen på liv och död vinner Jörgen.

" Och framför honom susade trädgården, djup och full av skön skugga; han hade den ännu, och Aalborgs fabriksrök och larm låg fortfarande långt borta."

Festen blir stort sett lyckad men den avbryts av obehagliga nyheter: Den österrikiske tronföljaren och hans gemål rapporteras ha blivit skjutna till döds i Sarajevo. Nyheten väcker viss förstämning men man beslutar att Danmark nog inte "kommer med" i oron och i det väntade kriget.

Jörgen flyttar till Aalborg för att fortsätta sina studier (gymnasiet) och blir inkvarterad hos en familj inne i staden. Här möter han den första av de kvinnor som ska följa honom ett bra stycke på vägen i hans liv- Nanna- och så träffar han Leif Hansen, den fattige arbetaren med många drömmar och med svaghet för starka drycker. Jörgen och Leif är från så vitt skilda miljöer som man kan tänka sig men de sluter ett starkt vänskapsband.

Under tiden förlovar sig Jörgens syster Karen med en urtrist och ärkekonservativ landskanslist med streberkvalitéer. Paludan har verkligen brett på i sin beskrivning av Harald Jensen. Obehagligare individ får man leta efter.

Jörgens äldre bror Otto är en livsnjutare som studerar juridik och som så småningom också gör karriär som advokat. Jörgen själv är rotlös och till synes utan ambitioner- han vacklar hit och dit- studerar först filosofi och sedan konsthistoria men inte blir det mycket av allt. Han försörjer sig med att skriva tidningsartiklar. Han slits mellan tre olika kvinnor och ingen av dem blir "hans"- men de kommer alla att få stor betydelse för honom. Nanna är den enkla och okomplicerade kvinnan, Ellen är bortskämd och vacker- och mycket självständig. En arketyp för den nya kvinnan som vill stå på egna ben.

"Vi vill vara jämbördiga med männen och inte bara gå omkring och vara goda partier och rodna blygsamt, när en eller annan får lust att plocka oss som en liten ros på heden----".

Så finns Lilly, den mera färgstarka, exotiska- den judiska flickan som har teaterdrömmar och som helt lever sig in i 1920-talets nya värld.

Jörgen Stein är lite av en representant för en dansk "lost generation", han driver runt, provar på vad han kan, möter många olika människor, diskuterar och kommer egentligen inte fram till så mycket matnyttigt.

"Och tiden före kriget, som dock betytt både välstånd och ideell strävan, ryckte allt längre bort, som om dessa år varit en avgrund, och antog för minnet ett visst utseende. Under dess yta hade ju dock den sjukdom lurat, som blev alla tiders svåraste för den bebodda jorden."

"Det föll en ro över hela Danmark; ljusen släcktes, vind och mörker var ensamma om att förvalta riket. Tåg och ångbåtar lyste som lysmaskar, så långt deras lanternor räckte; en läkare gav sig ut här, ett tidningstryckeri lyste svagt där, och sena restauranggäster i städerna försökte göra natten till dag, men över de mellanliggande milen förde natten sin tuschpensel och utandade sin bedövning. Jörgens lilla lampa lyste som en guldmygga över tankedigra verk, och hemma på landshövdingsgården syntes plötsligt ett sken bakom en ruta."

"Jörgen Stein" är en lång roman och den sträcker sig ända fram till början av 1930-talet och då har också huvudpersonen nått fram till ett slags ekvilibrium- han har funnit sin väg även om den har blivit något av en kompromiss.

"Jörgen Stein" är en mycket intressant bok för den ger en så god bild av samhället (främst då det danska) under en svår tid, under en brytningstid då så mycket ifrågasattes, då så många nya värderingar plötsligt drog fram över Europa. Jacob Paludan är skicklig med pennan- och persongalleriet är , tror jag, representativt för tiden. Även porträttet av Jörgens bror Otto är väl utmejslat och blir till en otäck thriller mot slutet av berättelsen. Här skildras en människas totala undergång.

Jag är mycket glad att jag "hittade" den här boken via Politkens danska litteraturhistoria och med hjälp av bibliotekets fjärrlåneinstitut. Kommer "Jörgen Stein" att tryckas upp i nya utgåvor? Det tror jag inte- tyvärr. I vart fall inte i svensk version. Möjligen, möjligen kan man få se den på nytt på originalspråket. Kanske.

Jag har fått blodad tand vad gäller Jacob Paludans författarskap och jag kommer att leta efter flera böcker av honom.



 
Nordisk Film är ett skandinaviskt mediebolag inom Egmontkoncernen. Företaget grundades i Danmark år 1906 . Företaget  är världens äldsta kontinuerligt verksamma filmbolag. (lånat från Wikipedia.) Filmbolaget nämns i boken liksom motorfartyget Selandia. Båda delar nyheter under förra seklets första del.

3 kommentarer:

Ivo Holmqvist sa...

I Ernst Frandsens "Årgangen, der måtte snuble i starten", hans essäsamling från 1943, handlar första kapitlet om Jacob Paludan och Henrik Pontoppidan, med en jämförelse mellan Jörgen Stein och Lykkeper. Det sista kapitlet diskuterar bland annat Tom Kristensens "Haervaerk", en annan stor roman. Det finns mycket annat danskt från den här tiden som är värt att hämta upp ur bibliotekens lager (fast det är väl risk att det rensats ut): Knud Sönderbys "Midt i en jazztid", Mogens Klitgaards "Der sidder en mand i en sporvogn", romaner av Hans Kirk, Hans Scherfig, Martin A. Hansen och H. C. Branner, osv.

Ingrid sa...

Ivo Holmqvist: Tack för all information och alla lästips. Ernst Frandsens essäsamling skriver jag genast upp. Tack och lov har jag en del av de böcker du nämner i mina hyllor men jag skulle önska att de var mera lättillgängliga för andra läsare. Det är faktiskt tragiskt att så mycket blivit utgallrat från biblioteken.

Ivo Holmqvist sa...

Titeln på Ernst Frandsens bok är lånad från just Jacob Paludan. I slutet av "Jörgen Stein" sägs det om honom att "Han var af den Aargang, det maatte snuble i Starten". Jag kan tänka mig att det var menat som en nedtonad variant av "The Lost Generation". När kritikern Oscar Geismar anmälde boken i april 1943 skrev han bl.a. detta: "Forfatteren siger de vise ord, at Paludan er betragteren, som undersöger Tidens Misère og sörger over den, medens Tom Kristensen er Misèren selv. Mere traeffende kan det ikke siges." Det stämmer nog: Tom Kristensens Haervaerk har inte många motstycken i världslitteraturen vad gäller den införstådda skildringen av en alkoholists undergång (vad han säger om sin nihilistiske huvudperson journalisten Jastrau var till stora delar självupplevt). I det stycket är boken minst lika bra som Malcolm Lowrys "Under vulkanen" eller Charles Jacksons "Förspillda dagar", skrivna av författare som visste vad de talade om när de beskrev spritens förödande härjningar.