Paradisäpplena

Martin A. Hansen

"Paradisäpplena" eller Paradisaeblene som boken heter på originalspråket innehåller sju stycken noveller och en av de allra starkaste är den som har fått ge namn åt hela samlingen. Martin A. Hansen behärskar den svåra novellformen till fullo och berättelsen om den lille pojken som är på väg hem från sin momor med en korg paradisäpplen är  mångbottnad, vacker och både svår och lätt på samma gång. Man kan läsa den som en spännande historia om en pojke som går vilse i skogen men man kan också börja fundera på den djupare mening som döljer sig i författarens ord och meningar. Man kan dessutom läsa novellen för att njuta av det vackra språket.

"Mormor kom med en kurv fuld af små gulröde aebler, som hon kaldte paradisaebler. De var meget söde og fine i smagen, saerlig når de blev lidt runkne. Kurven havde facon som en lille kiste, den havde et hvaelvet låg og et lukketöj, som mine söstre altid havde troet var af guld. Den havde en behagelig hank med håndtag af rödt flöjl. Vi syntes, det var en eventyrlig kurv. Jeg skulle baere paradisaeblerne hjem i den."

Mormor är trygg- hon bor ensam och räds ingenting- hon har sin tro och när vinden rör snöbärsbuskens grenar mot fönsterrutan tänker hon att det är änglarna som går vakt runt hennes stuga och råkar nudda den med vingarna. Så ska pojken gå hem med äpplekorgen i dimma och mörker. Det är fortfarande kallt och isen ligger kvar på sina ställen. Ån är täckt av svart is och pojken ska ta sig över- han blir övermodig när han lyckas och känner sig oövervinnlig. Tänk om han kunde gå vilse!

"Nu går jeg vild! råbte jeg. Jeg lukkede mormors kurv på, det faldt mig ind, tog en håndfuld paradisaebler og kastede dem ud i mörket omkring mig. Så gav jeg mig til at lede efter dem."

Mörkret har fallit helt, det är svart, dimman omsluter landskapet och det finns många faror på vägen för en pojke som har tappat riktningen och som nu verkligen är "vill" på färden. Kommer han att nå hemmet helbrägda?

Berättelsen om "Paradisaeblerne" är mäktig och lämnar ingen läsare oberörd. Det gör heller inte novellen om den stackars utsatta Rita "Arme Rita" liksom "En isbod åbner" (om konsten att sälja glass där det inte finns så goda förutsättningar för det).

Och jag önskar att de här fina novellerna gavs ut på nytt......