Fog
The fog comes
on little cat feet.
It sits looking
over harbor and city
on silent haunches
and then moves on.
Carl Sandburg
Vissa dagar är det smala näset som jag bor på helt omslutet i dimma. Hela naturen får ett alldeles sällsamt skimmer och djur och människor vilar i det dunkla ljuset.
Och javisst, fotona har funnits på bloggen tidigare.... och dimma upphör aldrig att fascinera mig. Kanske för att jag växte upp i Malmö....
.JPG)
6 kommentarer:
Jag kontrar med några diktrader om Londons smog(antar jag att det var)som en katt:
“The yellow fog that rubs its back upon the window panes,
The yellow smoke that rubs its muzzle on the window panes
Licked its tongue into the corners of the evening,
Lingered upon the pools that stand in drains,
Let fall upon its back the soot that falls from chimneys,
Slipped by the terrace, made a sudden leap,
And seeing that it was a soft October night,
Curled once about the house, and fell asleep."
jättefina bilder, Ingrid
Ivo Holmqist: Nog är det kattlika rader alltid. Vem har författat?
Mrs C: Tack- det var en morgon med ett mycket magiskt ljus.
T. S. Eliot - det är andra strofen i hans "The Love Song of J. Alfred Prufrock", i "Prufrock and other Observations",1917, den som börjar med en häpnadsväckande liknelse: "Let us go then, you and I,/ When the evening is spread out against the sky/ Like a patient etherised upon a table..." Det finns en suverän gammal inläsning på Caedmon Records av den dikten och andra, av Eliot själv. Har man hört den en gång finns hans vänligt verserade tonfall i minnet.
Ivo Holmqvist: De första raderna av dikten känner jag väl igen.
Underbara bilder. Tack så mycket! Dimma är verkligen fascinerande. Om man sökar "oklarheten" i stora städer som Hamburg, då måste man åka "weit hinaus aufs Land". Verkligen jättefina bilder.
Skicka en kommentar