Uwe Rada ägnar ett långt kapitel åt staden Aussig (Ústi nad Labem) i sin bok "Die Elbe". Idag ser staden ut som en idyll på långt håll där den ligger omringad av bergen och floden. Tyvärr har den här platsen inte blivit förskonad från våldsamheter och ond, bråd död.
Most Edvarda Benese (Edvard Benes-bron) (fotot är lånat).
Bron invigdes redan år 1936; två år innan Hitler intog Sudetlandet och införlivade det med det tredje riket. I denna bro såg man framtiden och en försoning mellan de två folken som bodde här (tyskar och tjecker). Elbes västra strand förbands så med den östra- det tyska mötte det tjeckiska. Förståelse och fred skulle nu råda i området. Den freden blev som bekant inte långvarig.
När kriget var slut i maj 1945 var såren djupa och svåra att läka. Hatet pyrde och den 31 juli samma år kokade det över. Två stora explosioner skallade plötsligt och så fick de tyskar som ännu var kvar i området skulden. En massflykt över floden via Benesbron blev följden och många tyskar kastades ner i Elbe för att drunkna i den strida strömmen. En ung mor med två små barn blev även hon brutalt nedslängd i vattnet. Hon klarade sig- och det gjorde hennes barn också och så småningom, många år senare återvände hon till sin hemstad för att delta i en försoningsfest.
Idag söker staden sin själ och man ser framåt. Man försöker att locka turister till området för att till exempel beskåda den mäktiga borgruinen Schreckenstein.
Ludwig Richter målade gärna av det romantiska Elbe här en vy som han kallat "Überfahrt am Schreckenstein" (tavlan finns till beskådande i Dresdener Nationalgalerie). (Borgen Schreckenstein blev förstörd under det trettioåriga kriget).
Ústí nad Labem (tyska: Aussig an der Elbe) är en stad i nordligaste Tjeckien, cirka 20 kilometer från statsgränsen mot Tyskland vid E55 mot Dresden. Staden ligger, som namnet antyder, vid floden Elbe (tj. Labe = ty. Elbe). Staden, som har ca 100 000 invånare är centrum för det nordböhmiska industri- och jordbruksområdet.
Ústí, som genom sitt läge vid Elbe länge varit en utmärkt handelsplats nämns redan 993 som en dylik. (Källa: Wikipedia).
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar