” Reflexer” är titeln på en essä- och artikelsamling av Werner Aspenström, utgiven postumt och med förord av Nina Burton. Tillbakablickar och minnen börjar det med och där har jag fastnat. Aspenström var en sann iakttagare av naturen och med blick för minsta detalj. Vid pingst blommar häggen- luften surrar av bin och andra insekter och ” naturen framträder inte som materia utan som tillstånd”. Häggens vita blommor blandas med kabbelekans gula toner- och även maskrosornas. Det är inte svårt att se bilden framför sig, en bild av intensiv svensk vår. Aspenströms prosa är ( så klart) mycket poetisk. I essän ” En dag i september” gör författaren ett besök i hembygden efter många år. Livet har nått aftonen och tankarna virvlar runt.
” Jag vänder hemåt. Jag borde känna vemod, övertygad som jag är om att jag aldrig mer kommer att klättra upp på den här bergknallen. Vemodet vill inte infinna sig. Vad som återstår är väl snarare att tacka berget, skogen, tjärnen, stigarna och ladorna för visad gästfrihet nu och i det förgångna.”
” Reflexer” är utgiven på Bonniers förlag år 2000.
2 kommentarer:
Kabbeleka är en av mina favoriter.
Hannele: En mycket speciell blomma.
Skicka en kommentar