Fågelskit

Foto: Jonn Leffman ( fotot är hämtat från Wikimedia Commons). Råkor i skymningen.

Biblioteket var inte direkt fyllt av folk. Bara jag och en äldre herre var besökare denna morgon. Vi vågade till och med inleda samtal om dessa underliga tider. ( På hyllan över ännu icke avhämtade beställda böcker fanns bland annat läsvärt Boccaccios Decamerone.) Upphämtad från något magasin. Själv dök jag ner i hyllan märkt ”Ugg” ( fåglar), inspirerad som jag blivit av Tiffany Francis och hennes essayer. En bok med den trevliga titeln  Fågelskådning från fåtöljen av Hans-Uno Bengtsson fick följa med hem. Hans-Uno Bengtsson ( 1953-2007) var docent i teoretisk fysik men också en populär och karismatisk föreläsare samt författare. Han hade, som jag nu erfarit, gott om humor. I bokens första kapitel avhandlas nämligen det som på ren svenska kallas fågelskit och starten blir i råkornas värld med citat från Dorothy Sayers ” De nio målarna” där lord Peter går ut i en råkbemängd trädgård utan huvudbonad. Så berättar Hans-Uno Bengtsson om den gång han själv fick en fågelgåva från ovan. Det var på Helgonavägen i Lund och hans studenter roades högeligen. Så följer statistiska kalkyler och beräkningar över sannolikheten för gemene man att få en fågelskit i huvudet. Det är hejdlöst rolig läsning. ” Man skulle kunna föreställa sig en enda extremt otursförföljd person som under en följd av 30 år blev offer för samtliga 10 miljoner fågelskitträffar, men något sådant förefaller ytterst osannolikt” berättar författaren vilket man utan tvekan kan hålla med om. Fullträff en gång vart trettionde år blir slutsatsen. Något att fundera på. Härligt är väl också följande citat från en 1600-talsförfattare ( Amos Comenius):” Foglarne äre tweföttige —- Med Näfwet samblar the Kornen, och fylla Kräfwan: Ingen Fogel pissar.” Bengtssons essay avslutas med ett litet recept på smörbrynt råka.
Kapitel två ser ut att handla om duvor och jag ser verkligen fram emot den läsningen.