måndag 9 mars 2020

Så tar vi nya tag

Anatole France vid sitt skrivbord.

Halvseklets bästa romaner var ämnet; det franska priset som delades ut år 1950 ( och sedan aldrig mer). Jag har hunnit med att läsa Thérèse Desqueyroux av Mauriac, Falskmyntarna av Gide och så kan jag konstatera att Människans lott av André Malraux inte är ” my cup of tea” så här blir det ”pass” för min del. Näst på tur är ” Gudarna törsta” av Anatole France. France tilldelades Nobelpriset i litteratur år 1921 och motiveringen löd ” såsom ett erkännande av hans lysande författarverksamhet , präglad av ädel stilkonst, en vidhjärtad humanitet, av behag och franskt lynne”. Den åldrige författaren (77 år) kom själv till Stockholm för att ta emot priset och Svenska Akademiens ständige sekreterare (som då hette Erik Axel Karlfeldt) uttryckte sig verkligen lyriskt inför mötet ” Anatole France är i våra dagar den stora franska kulturens främste företrädare, den siste store klassikern. Man har även kallat honom den siste européen.”
” Gudarna törsta” är en roman om den franska revolutionen - en roman som innehåller ett rikligt mått av svart humor och många beskrivningar av mänsklig dårskap. Huvudpersonen är en viss Gamelin, en jakobin och ivrig förespråkare av den nya ordningen. Gamelin har till och med konstruerat en ny version av kortspel där kungar, damer och knektar ersatts av Friheter, Jämlikheter och Broderskap. Jodå, den här boken verkar sannerligen ha ett aktuellt budskap. Jag ser fram mot att läsa.

Inga kommentarer: