The Silence and the Roar av Nihad Sirees

"Minst 80 "avrättade" hittade i flod i norr. Aleppo i Syrien är fångat i krigets mitt och varningar om en ny massaker i den redan svårt sargade staden hörs på nytt. I floden Quwayq har dussintals hittats mördade, bland dem ungdomar".

Detta hämtar jag från morgontidningen idag, sidan 16 i A-delen (Sydsvenskan). Varje dag kommer nya rapporter om fruktansvärda övergrepp i Syrien.



Vy (fotot är lånat) över en del av Aleppo- idag ser det förmodligen helt annorlunda ut här.

Nihad Sirees är en syrisk författare (f.1950) han är mycket berömd i sitt hemland och han har skrivit både romaner och skådespel. Idag lever han i landsflykt i Egypten- hans åsikter är inte populära i diktaturens Syrien. Det fria ordet har aldrig varit en prioritet för diktatorerna- det slår man ner på genast.

Jag har läst Sirees roman "The Silence and the Roar" som kom ut redan 2004 men som först nu finns i engelsk översättning (kanske kommer den på svenska också, vem vet.)

Huvudpersonen, jaget, i boken är författaren Fahti Sheen- nu dömd till tystnad för att han hyser misshagliga åsikter. Han vistas inte utomhus mera än han är absolut tvungen till och han ambulerar mellan sin egen lägenhet och sin flickvän, Lamas. Han besöker sin mor ibland - hans far är död sedan några år tillbaka. I hemstaden paraderar folk i tid och otid- man skriker och väsnas och hyllar "the Leader"- och ve den som inte deltar i dessa marscher. Fahti har otur för han råkar hamna mitt i en sådan parad och så blir han vittne till hur regimens hejdukar misshandlar en ung man som inte deltar i paraden. När Fahti ingriper blir han också slagen och hans identitetshandlingar blir konfiskerade.

Vi får följa Fahti på hans väg mot ett avgörande ögonblick i hans liv- ett ögonblick där allt ställs på sin spets och där han blir tvungen att göra ett viktigt val. Att den här boken är självbiografisk i många bitar tvivlar jag inte ett ögonblick på.

Fahtis far var en orädd advokat som också skrev artiklar i tidningarna- men så en dag hände det att "the Leader" blev mycket uppretad över frispråkigheten och satiren i dessa artiklar och " my father was called in for questioning. His interrogation lasted a full six months. In order to spare him from having to go home and come right back again, they decided to simply keep him there in their dungeons. He came out afterwards transformed from a combative individual into a pathetic shell, banned from trying cases in a court of law for a period of two years."

Fahti vägrar att underkasta sig och han är stolt över att han vågade ingripa när den unge mannen misshandlades på gatan "They may tell me I'm a traitor but I'm not ashamed for refusing to stage a contest for short stories and poetry about the Leader on my television show or for telling Lama's ex-husband "Fuck the Party".

"The Silence and the Roar" är en berättelse om hur det är att leva i en diktatur- om hur det är att tvingas lyssna på massornas vrål och att hela tiden längta efter tystnaden. Den vackra tystnaden. Sirees bok är ett viktigt dokument och en bok som jag tycker att så många som möjligt ska läsa. Den har en Orwellsk kvalité och själv önskar jag att det hela bara vore en dystopi och att allt var påhitt- men det är verklighet- tragisk verklighet. Det ska vi aldrig någonsin glömma.

Jag citerar några rader från Nihad Sirees efterord som skrevs i Kairo i augusti 2012:

"There is another kind of roar that this author never thought the leader would ever be capable of using: the roar of artillery, tanks and fighter jets that have already opened fire on Syrian cities. The leader is levelling cities and using lethal force against his own people in order to hold on to power. We must ask, alongside the characters in this novel: what kind of Surrealism is this? As I present my novel to the English reader, my heart is amazingly heavy about what is happening in Syria, my homeland."