En gräshoppssvärm har dragit fram på mitt bibliotek och hyllorna är rätt så utgallrade- men det ska man egentligen vara glad för- då kanske vi kommer att toppa statistiken igen i kommunen här (med antal utlånade böcker)- och då få något att slänga i synen på de politiker som tidigare har velat lägga ner det fina biblioteket.
Med hem kom ett par böcker modell "ä" och just nu är jag försjunken i Gerd Reimers lärorika och trevliga "Kvinna och konstnär- tema med tjugoen variationer" (Legenda förlag 1987).
Så fastnar jag direkt för Rosalba Carriera- hon som har kallats pastellmåleriets moder. Det är något så extra speciellt med just pasteller- i ett TV-program som visades för inte så länge sedan fick man se insidan på den äldsta "pastell-affären" i Paris och kritor efter kritor i olika skimrande nyanser förevisades- det var både berusande och lockande.
Rosalba Carriera levde på att måla porträtt i pastell och hon hade en högt uppsatt kundkrets- här fanns både hertigar och grevinnor och även kungligheter. Idag är hennes verk spridda över hela Europa och framför allt i Dresdens Gemäldegalerie finns flera av de vackra pastellerna. Kurfursten av Sachsen var nämligen en mycket stor beundrare.
Rosalba var mycket produktiv- och en förklaring till detta kan vara att hon aldrig gifte sig- hon hade varken make eller familj att ta hand om utan hon levde med sin mor och sina systrar.
Hon dog 82 år gammal- då hade hon varit blind i nära tio år- ett hårt öde för en konstnär.
Det var inte bara furstar och kungar som blev avporträtterade- här en målning av Syster Maria Caterina (cirka 1732-34).
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar