Från en vind i ett förfallet gammalt hus någonstans på Västgötaslätten räddades en hel låda av gamla brev som skrivits av diverse släktingar till mig (både nära och inte så nära)- nu har jag ett stort arbete framför mig att sortera, fundera och skriva rent.... Speciellt lockande känns en stor hög med passionerade kärleksbrev från början av 1900-talet. "Käre, älskade H." etc. Tänk att man sparat dessa skatter- tänk att jag fått dem i min hand... otroligt.
Jag lär inte få någon som helst brist på sysselsättning framöver.....
5 kommentarer:
så spännande, Ingrid! man ska inte kasta brev och dagböcker! du har verkligen ett stort arbete framför dig. det kanske blir en bok?
Vilken skatt som kommit dig till del. Det är synd att twitter och SMS inte kommer att ge kommande generationer en lika fin gåva av våra kärleksliv.
Ibland är det härligt att allt inte slängs, speciellt brev är sällsynta snart...
Oj, vad underbart! Jag blir avundsjuk här, vilken skatt!
Mrs C: Ett jättearbete blir det- valda delar ska jag i vart fall försöka sätta ihop till ett häfte.
Mimmimarie: En verklig skatt... och ja, de gamla handskriva breven kan aldig ersättas av twitter och SMS... nya tider...
Hannele: Jag blev så otroligt glad över att få de här breven och tänkte också - så fantastiskt att de inte slängts bort!
Titti: Breven är ovärderliga!
Skicka en kommentar