fredag 18 oktober 2013

Tysk torsdag på en fredag



Ämnet blir mitt dåliga boksamvete.... på läshyllan har jag sedan ett tag haft dessa två tyska böcker som bara väntar på att bli lästa.

Marie Luise Kaschnitz (1901-1974) skrev romaner, noveller, dikter essayer.... och så är hon översatt till svenska. Mest känd är hon nog ändå för novellerna och hennes egen favorit vad berättelsen om "Das dicke Kind". Kaschnitz reste mycket under sitt liv och hon skriver ofta om sina intryck och erfarenheter från turerna i främmande länder (maken var arkeolog). Boken som jag har innehåller 16 olika berättelser och ett antal självbiografiska "utdrag". 

Här de svenska översättningarna:

  • Långa skuggor 1977
  • Gengångare 1977
  • Den tjocka flickan 1977
  • Det återstår att se 1989
  • Platser 1993


  • Erich Fried  (1921-1988) är kanske mest känd för sina kärleksdikter (som bland annat finns i engelsk översättning men flera dikter av Fried har också översatts till svenska. "Dikter utan fosterland" gavs ut av Författarförlaget år 1981.

    What it is av Erich Fried

    It is madness
    says reason
    It is what it is
    says love

    It is unhappiness
    says caution
    It is nothing but pain
    says fear
    It has no future
    says insight
    It is what it is
    says love

    It is ridiculous
    says pride
    It is foolish
    says caution
    It is impossible
    says experience
    It is what it is
    says love
    (Översättning och tolkning Stuart Hood)

    På läshyllan har jag "Mitunter sogar lachen" som är Erich Frieds självbiografi. Frieds liv var sannerligen ingen dans på rosor. År 1938 tvingades han lämna Österrike hals över huvud och han kom till England (London) där han bodde under största delen av sitt liv- dock inte utan täta kontakter med den tyskspråkiga världen. Han var en av medlemmarna i Gruppe 47 och  Fried är en av de största moderna tyskspråkiga lyrikerna.

    Hans självbiografi kommer jag att läsa med andakt.



    4 kommentarer:

    Bokmoster sa...

    Dåligt boksamvete, jo, det känner man ju igen ... Brukar försöka skjuta de tankarna åt sidan, vill gärna känna läslust i stället :)

    Vilken fin kärleksdikt!

    http://ingridsboktankar.blogspot.com sa...

    dialiR Bokmoster: Jag blir lite ledsen själv över att jag inte hinner med allt jag skulle vilja läsa- och båda de här böckerna är säkert mycket bra... men... en sak i sänder... Visst är dikten vacker!

    Klemperer sa...

    Jag älskar så många berättelser av Kaschnitz. Hun skrev väldigt bra dagböcker också och mer. Jag minns hur härlig det var att hitta "Eisbären", berättelser, när jag var ung student, i en bokhandel vid "Bodensee" (Bodensjön?^^). Jag tror politiken och poesi har varit viktigt för henne, speciellt i Kaschnitzs senare år.

    Och det är samma sak med Fried (nyare tyska litteraturkritiker underskattade honom väldigt!) Jag känner hans självbiografi inte - men som du kommer jag att läsa boken.
    Underbar båda två!

    Ingrid sa...

    Klemperer: Tack för dina ord- nu blir jag ännu mer nyfiken på Kaschnitz. Jag har hennes bok långt upp i läshögen och det ska bli så spännande att läsa hennes berättelser. Frieds självbiografi tyckte jag så mycket om- han var en stark och påhittig, självuppoffrande man. Jag fylls av beundran när jag läser. Porträttet av mormodern är väldigt fint- och sorgligt (hon mördades av nazisterna).