Ett år fyllt av tragiska händelser- ett år som jag själv minns, en extra starkt inristad årsring i mitt livsträd.
Nu har jag i min hand en gammal (lånad) När Var Hur från just det här året- och jag kikar först på de sidor som handlar om böcker. Bilden ovan är tagen från omslaget till en barnbok som på svenska fick titeln "Till vildingarnas land" - en barnbok som verkar ha väckt mera uppmärksamhet bland vuxna. Bilderna uppfattades som mycket otäcka och skrämmande- framför allt var det "vildingarnas" långa klor och vassa tänder som antogs vara "olämpliga".
Bland vuxenförfattarna var Sven Delblanc mycket på tapeten med sitt "frodiga berättartemperament" men den mest omtalade boken det året var säkerligen Svetlana Allilujevas "Tjugo brev till en vän". Allilujeva var dotter till Stalin och hon hade lyckats ta sig ut från bakom järnridån (hon bosatte sig så småningom i USA) och så skrev hon sina memoarer. Boken har jag faktiskt i mina hyllor och jag minns mycket väl allt prat om den.
Italo Svevos "Zenos bekännelser" kom i översättning och även Chinua Achebes "Allt går sönder" fick man nu möjlighet att läsa på svenska språket.
Vassilis Vassilikos (f. 1934) blev också mycket omtalad. Han levde sedan 1967 i exil i Frankrike och förde där motstståndsrörelsens (mot den grekiska militärdiktaturen) talan. År 1968 hade han fått två böcker översatta till svenska "Bladet, Brunnen, Ängeln" och "Z" . Romanen "Z" handlar om ett politiskt mord (det på vänsterpolitikern Lambrakis) och den blev till en mycket omtalad film. Det finns idag en hel del böcker av Vassilikos i svensk översättning men det är till bibliotek och antikvariat man får bege sig om man vill läsa.
4 kommentarer:
Vilken bra tidsbild att lista viktiga böcker som kom ut under året! "Till vildingarnas land" och "Allt går sönder" - vilka fantastiska böcker. Intressant också att se vad som var stora samtalsämnen då men fallit i skymundan idag.
Jenny B: Jag fastnade för just 1968 eftersom det var ett så omvälvande år. "Till vildingarnas land" har jag inte läst men "Allt går sönder" finns i hyllan- dock inte på svenska. År 1968 var som sagt politiskt- mycket politiskt. Jag kan sakna debatterna som fördes, engagemanget.
"Z" är en mycket stark bok och film. Jag minns fortfarande när jag läste den. Den stannade länge i tankarna. Grekland,
Spanien och Portugal var brutala diktaturer -68. Det känns avlägset nu men är faktiskt inte så länge sedan. Man saknar engagemanget som fanns då men inte omständigheterna som gjorde det nödvändigt att engagera sig.
Lustigkulle: Ja, det känns avlägset - ändå dyker minnena så lätt upp igen- precis som du saknar jag det glödande engagemanget och det kan nog bara bra att minnas den där tiden- även om den var svart och fylld av våld. Franco satt i Spanien och Salazar i Portugal och i Grekland härjade överstarna med sitt skräckregemente. Det var en ond tid.
Skicka en kommentar