Lyrans tematrio den här veckan: Fransk litteratur. Mycket trevligt, tycker jag och börjar leta i hyllorna. Jag väljer dessa tre:
1. Klassikernas klassiker: Madame Bovary av Gustave Flaubert. Madamen är älskad av många, hatad av en del också- jag tillhör den skara som tycker väldigt mycket om den sorgliga historien om Emma Bovary; och hennes lidande och kval i den där tråkiga landsortshålan. Min utgåva är från 1936 med lite lagom ålderdomligt språk. (översättningen är gjord av Kjell R. G. Strömberg)
"Hon hade läst "Paul och Virginie" och drömt om bambuhyddan, negern Dominga och hunden Trogen, men i synnerhet om den ljuva ömheten hos en liten bror, som hämtar ned gyllne frukter åt en från träd högre än kyrktorn eller springer barfota på sanden för att skaffa ett fågelbo."
Ja, man kan ana redan på sidan 53 att denna unga flicka inte kommer att få ett alldeles lätt liv....
2. Innan bilden bleknat av Nathalie Sarraute. En helt underbar självbiografi och skriven "precis som det är", så som minnesbilderna träder fram- i korta stycken. "Jag har ingen bild av mig själv. När jag betraktar min barndom ser jag endast mina reaktioner. Jag vet inte hur jag var, hur min karaktär såg ut. Det finns i mitt liv endast ögonblick som gett mig en chock."
För den som vill bekanta sig med Nathalie Sarraute kan jag tipsa om förlag Modernistas nyutgåvor av "Planetariet" och "De gyllene frukterna". "Innan bilden bleknat" finns i pocketutgåva (1984) och då utgiven av Brombergs förlag . (Den lär bara finnas antikvariskt idag).
3. Grå själar av Philippe Claudel. Handlingen utspelar sig mitt under brinnande krig (1917) och handlar om ett mord på en tioårig flicka, men detta är ingen deckare. Det är i stället en spännande roman om en liten stad i krigets skugga och med fina psykologiska porträtt. Claudel erhöll Renaudot-priset för den här boken år 2003.
5 kommentarer:
Madame Bovary läste jag på gymnasiet och jag minns att jag var lite irriterad på huvudpersonen. Kanske ska ge den en ny chans nu :-)
bara den första är bekant
Du har verkligen tagit upp gamla godingar. Tänkte ta upp Mme Bovary i min tematrio. Grå själar har jag i min läshög men ännu inte tagit tag i den. Är den bra?
Absolut inget som jag läst. Kan konstatera att jag är urdålig på fransk litteratur!
Madame Bovary är värd att ta fram igen och läsa om- det funderar jag själv på att göra. Jag minns också att den gick i serieform (TV) på 60-talet med Nyree Dawn Porter i huvudrollen. Mycket fin version!
Nattens bibliotek: "Grå själar" är en mycket bra roman men den krävde lite startsträcka- när den väl hade passerats gick det inte att släppa boken!!
Skicka en kommentar