Konstsilkesflickan av Irmgard Keun

Synd att omslaget ska vara så förbaskat fult- för det här är en väldigt bra bok- Konstsilkesflickan av Irmgard Keun. (Översättningen haltar dock ibland...)
-
Irmgard Keun fick inte uppleva sin egen renässans som författare- hon dog 1982. Då hade hon haft ett mycket omväxlande liv- men lyckligt var det knappast. Hon umgicks i judiska och socialdemokratiska kretsar under sent 20-tal och tidigt 30-tal och hon var en mycket uttalad anti-nazist. Hon inspirerades av Alfred Döblin (som hon var nära bekant med)- och så skrev hon först "Gilgi- eine von uns" och året därpå "Das Kunstseidene Mädchen" (Konstsilkesflickan). Nazisterna kallade hennes böcker för "asfaltlitteratur med antitysk tendens". Irmgard Keun tvingades lämna Tyskland på 30-talet men hon kom tillbaka redan år 1940 och gick under jorden. När kriget väl var slut hade många av hennes författarvänner dött och det var en annan tid som randades. Året innan hon dog tilldelades hon Marieluise-Fleisser-priset- (Herta Müller tilldelades detta pris år 1989) men- Irmgard Keun var då sliten och trött på livet.
-
Konstsilkesflickan heter Doris och är i romanens början 18 år- och hon är mycket avancerad och cynisk. I 30-talets Tyskland gäller det att överleva och att se till att få arbete och/eller mat för dagen. Doris längtar bort från småstaden - bort från tristessen på advokatkontoret (där hon knackar maskin för glatta livet och har besvär med kommateringen)- hon drömmer om ett annat liv- pengar, kärlek, bekvämlighet- men verkligheten är svår och långt ifrån rosafärgad. Doris är en god iakttagare av sin omvärld och hon gör många träffande kommentarer om "sakernas tillstånd". Det här är en bok med både samhällskritik, humor och rejält med svärta. Det var hårda tider. Jag tänker på Fallada, Döblin och Isherwood när jag läser- 30-talets Tyskland.... osäkerhet, leva för dagen, hopplöshet och uppgivenhet blandat med röken och jazztonerna från nöjesetablissemangen.
-
"Jag är i Berlin. Sedan ett par dagar. Kom med nattåget och nittio mark på fickan. Det måste jag klara mig på tills ja har funnit nya inkomstkällor. Har redan upplevt så enormt mycket. Berlin sänkte sig över mig som ett sticktäcke med glödande blommor."---
"Här finns en tunnelbana och den är som en upplyst likkista på räls- nere under jorden och sura passagerare och en väldig trängsel. Det är mycket intressant och så går den så fort."
-
"När en ung kvinna med pengar gifter sig med en gammal karl för pengar och ingenting annat och ligger med honom i timmar och bara tittar skenheligt, då är hon en tysk mor med barn och en anständig kvinna. Men om en ung kvinna utan pengar ligger med en karl utan pengar, för att han har så fin hy och för att hon tycker om honom, då är hon en hora och ett fnask".
-
Irmgard Keun har också skrivit "Alla länders barn"- den tänker jag absolut läsa.