Omöjlig att få tag på i svensk översättning (jo, den finns- en- från 1907) - därför måste man läsa på danska om man inte vill missa detta mästerverk till bok. "Det forjaettede land" kom att bli samlingstiteln för en trilogi som består av "Muld"(1891), "Det forjaettede land"(1892) och "Dommens dag"(1895). Tidsmässigt sträcker sig skildringen från 1870-talets Danmark fram till sekelskiftet. Jag har köpt mina exemplar via Adlibris- (två böcker i pocketformat "Gyldendals traneböger"). "Det forjaettade land" var Henrik Pontoppidans första stora verk (och nu talar jag främst om format).
-
Henrik Pontoppidan var prästson, född i Fredericia men uppväxt i Randers. Han läste till ingenjör men avbröt sina studier innan han fick sin examen.
-
Jag har läst första delen "Muld"(och är på god väg med del 2). I "Muld" utspelar sig handlingen i de två byarna Skibberup och Vejlby. Huvudpersonen är en ung präst, Emanuel Hansted. Han kommer som ny och oerfaren kapellan till Skibberups prästgård där han blir inackorderad hos kyrkoherden "provst Tönnesen". Tönnesen är en stockkonservativ man som styr sin församling med järnhand- och han ses inte med blida ögon av många i socknen. En "motståndsrörelse" har bildats- under ledning av vävare Hansen. Tönnesen tar för givet att den nya kapellanen ska ge sitt stöd åt den konservativa kyrkopolitiken. Så blir det inte- Hansted är ung, romantisk, opraktisk och drömmande- han har signa egna funderingar och sina egna tankar om hur man ska sköta församlingen. I denna första del går det Hansted väl i händer och romanen slutar med att han tar över och provst Tönnesen flyttar ut ur prästgården med sin unga, vackra dotter Ragnhild. Hansted har hunnit gifta sig med en bondedotter - Hansigne -allt ser ut att gå bra- och där slutar "Muld".
-
Persongalleriet är rikt och Pontoppidan beskriver mycket levande hur böndernas liv gestaltar sig- här finns också många vältecknade porträtt : handlare Villing (som är slug och vet hur han ska få sålt sina varor), veterinären - Aggerbölle, en suput och en odugling med en hårt prövad familj, skollärare Mortensen- ålderstigen men en djävul på kortspel....
"Da skolelaerer Mortensen lå hjemme i sin blöde dunseng, foldede han haenderne over dynen og bad sit fadervor. Ved siden af ham lå hans kone og vendte sin store tunge krop i halvsövne, så sengbunden knagede under hende.
Endelig blev hun så vågen, at hun med snörvlende stemme kunne sige:
"Vandt du noget, Mortensen?"
Mortensen bad uforstyrret sit fadervor tilsende og svarede derpå:
"Tolv kroner, min bedste!" - hvorpå han mildt og fredeligt slumrede ind."
-
Och humor har han alltså, Pontoppidan: här ett av flera exempel:
-
" Blandt de ventende bönderkarle var det skik at drive löjer med provstens kusk- "Maren", som han gjerne kaldtes efter sin afdöde kone- hvem man i gengeld (og ikke uden grund) havde tildelt hans eget döbenavn Rasmus".
-
Det handlar om livet på landet- och det handlar om en brytningstid- men mest handlar det om Emanuel Hansted och hans val i livet. Jag läser med stort intresse och stor fascination. Jag återkommer så småningom med en sammanfattning av del 2 i trilogin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar