Slottet Raesfeld hittar man i närheten av staden Dorsten i Nordrhein-Westfalen. Det uppfördes i mitten av 1600-talet av den kejserlige generalfältmarskalken Alexander von Vehlen - även kallad den westfaliske Wallenstein.
Fältmarskalk von Vehlen (nog ser han lite lömsk ut?)
I litteraturen hittar man Raesfeld hos Gustav Sack (1885-1916), en idag tyvärr bortglömd författare. Han deltog i första världskriget och var med i slaget vid Somme för att sedan skickas österut och stupa i närheten av Bukarest i december år 1916.
Mest känd blev Sack för sin roman "Ein verbummelter Student" som kom ut efter hans död (1917). I ett av kapitlen har studenten (Eric) nått fram till Raesfeld och han blir starkt gripen av slottets atmosfär. Han låter sig hänföras av utsikten och slottets alla vinklar och vrår- det blåser en stilla morgonbris och solen speglar sig i de många fönstren. Näckrosorna blommar i vallgraven. "Ich komme under vergehe, Stunde für Stunde, bin zeitlos und bin doch immer da".
"Sack var som en vulkan, som jorden själv. Hans ord färgades av blod, hjärta och eld." Så skrev Erich Maria Remarque om Gustav Sack. Sacks verk har inte översatts till svenska (som jag kan se i alla fall) men i Tyskland ges hans böcker ut i nya utgåvor.
Jag har hittat en dikt i engelsk översättning (Sack skrev också poesi). Den kan man läsa HÄR.
Bartleby, skrivaren av Herman Melville
29 minuter sedan
4 kommentarer:
ett slott skulle man kanske bo i
Spännande, jag får notera detta för att vid tillfälle läsa något av Gustav Sack.
PS Är det mensurärr han har i ansiktet?
Så synd att han inte finns på svenska. Jag är ju så dålig på tyskan:(
Hannele: Det hade i vart fall varit härligt att ha en vacker slottsträdgård. Där kunde man nog odla massor av rosor....
Bodil: Jag har själv lagt upp en diktsamling av Sack på min önskelista. Det stod ingenting om ärren - men kanske du har rätt. Nog ser det ut som ärr från något vasst (svärd eller sabel).
Monika: Jag blir själv så ledsen när jag ser att det inte finns översättningar- tyskan löper inte helt friktionsfritt för mig heller...
Skicka en kommentar