torsdag 9 augusti 2012

Véronique Olmi- en mycket intressant bekantskap


Jodå, jag håller med recensenten från Independent- det här är en liten juvel till bok. Igen är det Peirene förlag (baserat i England) som gett ut. "Bord de Mer" är originaltiteln och författaren heter Véronique Olmi. Inte översatt till svenska vad jag kan se.

Véronique Olmi är en produktiv författarinna och prisbelönad är hon också- "Beside the Sea" kom ut redan år 2001 och blev genast en bästsäljare. (Romanen har blivit översatt till "all major European languages".

"Beside the Sea" fick mig att tänka lite på "Jude the Obscure" av Thomas Hardy men Olmis roman tar sikte på kvinnan, på modern som vill rädda sina barn undan världens ondska.

En ensamstående mor tar med sina två söner (fem respektive nio år gamla) på en tur till havet. Man reser mitt i natten - allt sker i det fördolda och biljetten är enkel- inte tur- och retur. Därmed har läsaren fått sina onda aningar om att detta inte kommer att sluta väl. Staden vid havet är ful, grå och det regnar hela tiden. Man blir blöt, kall och lerig. Havet är fientligt och grått- människorna är tråkiga och ovänliga- hotellet är smutsigt och deprimerande. Kvinnan i berättelsen har bara tillräckligt med pengar för två dagars vistelse och det är dessutom växelmynt alltihop. Stämningen är förtätad och handlingen drivs hela tiden framåt mot det obönhörliga slutet. Det hela är kusligt hopsatt.

Här inledningsraderna:

" We took the bus, the last bus of the evening, so no one would see us. The boys had their tea before we left, I noticed they didn't finish the jar of jam and I thought  of that jam left there for nothing , it was a shame, but I'd taught them not to waste stuff and to think of the next day."


På danska kan man i alla fall hitta en roman av Olmi.





Här berättar Véronique Olmi om sin roman "La Promenade des Russes". Boken finns i tysk översättning men ännu inte på engelska. Boken handlar om Olmis hemstad Nice och om en del av de ryska emigranter som slagit sig ned där efter revolutionen- och den är om inte en självbiografi så i vart fall självbiografisk.

Véronique Olmi är en författarinna som jag verkligen kommer att ha ögonen på framöver.

2 kommentarer:

Hellre barfota än boklös sa...

Den verkar bra. Aldrig hört talas henne förut. Det är alltid en fröjd att besöka din blogg. Här hittar man många pärlor. Jag har dock varit lite dålig på att kommentera på andras bloggar på sistone. Livet har ju inte varit särskilt roligt det senaste året så både läs- och blogglusten har gått i stå. Nu verkar det dock som att lusten på allvar har kommit åter.

Ingrid sa...

Titti: Tack ska du ha! Jag förstår att du haft ett jobbigt år och mina tankar har varit med dig. Jag brukar själv alltid tänka "it is always darkest just before dawn"- en klyscha kanske, men mig har det hjälpt.