Roland Svensson (1910-2003) var konstnär, författare och ofta öbo. Stockholms skärgård var ett favorittillhåll men han gjorde många resor till andra öar och ögrupper. På Tristan da Cunha tillbringade han flera månader i början av 1960-talet. På mitt läsbord har jag just nu det som kom att bli Roland Svenssons sista bok ” Roland Svenssons övärld- ett urval ur hundra dagböcker 1946-1960 ( utgivningsår 1995). Här finns mycket att läsa om framför allt Stockholms skärgård- djur, natur och urbefolkning ( läs original). En svunnen värld, tror jag och därför känns det så viktigt att läsa om den. Roland Svensson var ofta på resande fot ( via båt, så klart) och i boken finns nedslag på Hebriderna, Orkneyöarna och Spetsbergen för att ge några exempel. Allt är illustrerat med egna teckningar/målningar i stor mängd.
” Sommarn är kort som en dröm.
Knappt har vi skådat blåsippans skönhet
förrn göken oss väcker i mandelblomshagen.
Knappt hesnar göken när oxel och rönn
vänder i vinden tunga klasar.
Ett ögonblick endast och högsommarnatten
låter oss vila i nyslaget hö,
förnimma vårt liv i en meningsfylld timme.
Knappt har vi vaknat så böjer veronican
blomspiran, skönast av alla. På
utkobben sväller av obändig kraft
sedium telafium, kärlekens ört och
fackelrosen i purpur.” ( sid. 36)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar