Väninnan och jag hade tänkt oss en resa till Ellen Keys ” Strand” men därav blev så klart intet. I vart fall inte i år och nästa år känns ännu mycket avlägset. I stället läser jag om detta vackra och vackert belägna hem i Ingela Bendts ” Ett hem för själen”, en bok som är fylld av ” Keyska” citat och närmast sagolika foton. Jag dröjer mig kvar hos statyn ” Lyssnaren” som står i det så kallade Solbadet -
” Med sitt lyfta finger manar han städse till lyssnandets andakt, i solens eller i månens eller i stjärnornas sken”. Ellen Key tyckte att lyssnandets konst var något som mer och mer försvann.
” I katolska länder kan man hitta vilan under någon kyrkas valv eller i musiken. För andra kan det stilla samtalet med den egna själen uppstå i ett museum eller under läsningen av en ypperlig bok, helst en gammal bok, om hvilken ingen diskussion nu mera pågår”.
Kan det sägas bättre?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar