söndag 25 mars 2018

Insvept i glömskans mörker

Emmy Ball Hennings - porträtt av Hanns Bolz (1911).

Hon dog ensam och utfattig i Sorengo (Schweiz) en augustidag år 1948. Hon var 63 år gammal och en gång en mycket känd och omtalad person. Emmy Hennings växte upp i Flensburg men hemmet och staden blev tidigt alldeles för trånga. Emmy ville ut i världen. Hon började också att skriva dikter och här ett av de tidigaste exemplen.

Äther

An die Scheiben schlägt der Regen,
Eine Blume leuchtet rot,
Kühle Luft weht mir entgegen,
Wach ich oder bin ich tot?

Eine Welt liegt weit, ganz weit;
Eine Uhr schlägt langsam vier,
Und ich weiß von keiner Zeit,
In die Arme fall ich dir.

Emmy Hennings hade drömmar om att bli skådespelare och år 1908 började hon uppträda på Café des Westens i Berlin - det var där hon träffade Hugo Ball och de båda skulle komma att leva i symbios fram till Balls död 1927. De år de fick tillsammans blev intensiva och skapande i allra högsta grad. De startade Cabaret Voltaire i Zürich som blev ett nav för avantgarde och dadaism.

Om Emmy har jag läst i Ursula Krechels "Stark und Leise- Pionierinnen", en bok som ger intressanta inblickar i ett femtontal kvinnoliv från medeltid och fram till våra dagar.



2 kommentarer:

Hanneles bokparadis sa...

låter intressant

Ingrid sa...

Hannele: Säkert en fascinerande kvinna.