lördag 31 mars 2018

Meru

Meru. Foto: Sharada Prasad

Påsken borde vara en tid för kontemplation- en tid att fundera över liv och död och alltings mening, kanske. Jag har sett en vacker film om ett berg i Himalaya - och om kampen att klättra upp för en kal och skrämmande hög klippa. "Hajfenan" på berget Meru (längst till höger på fotot) ansågs länge som omöjlig att besegra, men till slut lyckades ändå någon nå toppen. Den svåraste vägen upp återstod nu som utmaning och det är den berättelsen som Conrad Anker och hans två nedklättrare har förevigat i filmen om Meru. Att sitta/stå på en över 6000 meter hög klippformation och se gnistrande stjärnor avteckna sig mot ett vitt och iskallt berglandskap måste vara en helt utomjordisk upplevelse. "Varför gör du det här" frågar någon Anker. "It's the view. It's the view," svarar han- fast det är ju inte hela sanningen. Männen (och kvinnorna - fast oftast männen) som trotsar alla svårigheter, alla upptänkliga hinder i försöken att övervinna naturens krafter är inte galningar- kanske mera rastlösa sökare och livsutmanare och jag kan inte låta bli att fascineras av dem och deras sätt att trotsa allt sunt förnuft.


En så kallad portaledge som kan ha ett tält ovanpå. För långvariga klippexpeditioner som kräver övernattning ( fritt hängande över avgrunden). Det tog Conrad Anker, Jimmy Chin och Renan Ozturk cirka två veckor att nå "Hajfenan" år 2011.

3 kommentarer:

♥ Hanneles bokparadis sa...

sönerna klättrar i berg men sovit i grotta - vid isklättring i stuga.

♥ Hanneles bokparadis sa...

sonens sovplats:
https://hannelesbibliotek.blogspot.se/2013/06/de-sov-i-grotta-som-vi-fem.html

Ingrid sa...

Hannele: Grotta verkar både säkrare och bekvämare än ett hängande tält. Sommarklättring är dock säkert utmanande det också.