Jag kan tyvärr inte illustrera mina ord med den svenska utgåvan- (den senaste verkar vara från 1976). Jag lånade mitt exemplar från biblioteket (exemplaret i fråga är tryckt 1934). Fan flög i mig... och jag var tvungen att kolla om Malmö stadsbibliotek hade kvar Falladas "bästsäljare". Inte vad jag kan se. Den har nog blivit till toalettpapper. Lyckosamt nog har vi som bor i "min" lilla stad fortfarande direkt tillgång till detta mästerverk.
-
Boken är på 400 alltför få sidor (säger jag som annars inte är någon älskare av tjocka volymer)- jag har läst och läst och varit helt inne i mellankrigstidens Tyskland och familjen Pinneberg som kämpar varje dag för sin tillvaro.
-
Johannes Pinneberg är en försynt, snäll och mycket ärlig man i en korrumperad värld. Hans trogna och underbara hustru heter Emma men kallas "Lämmchen"- tillsammans försöker de hålla sina huvuden ovanför vattnet i en hård och skoningslös omgivning. Fattigdomen lurar i kulisserna hela tiden och extra svårt blir det när deras son "Palten" föds. Pinneberg förlorar arbete efter arbete och Lämmchen får slita hårt. Boken slutar öppet- vi får inte veta hur det går- det kan vi bara spekulera i- och det tycker jag gör boken extra intressant. Hur ska det gå med Pinnebergs? Själv undrar jag.
-
Fallada har skrivit en bok om "den lille mannens historia"- och det är en bok som jag tar till hjärtat. Kärleken mellan Johannes och Lämmchen och deras lille "Palt" är så fint beskriven- den bär hela boken.... i alla svårigheter: de har varandra.
-
Berättelsen om Pinnebergs har filmatiserats flera gånger och jag vill absolut minnas att jag har sett en serieversion på svensk TV för ganska många år sedan.
-
Hans Fallada blev kvar i Tyskland under andra världskriget men han var persona non grata och kunde inte skriva mycket "vanlig litteratur" under dessa år- han fick hålla sig till mera "ofarliga" barnböcker. Hans öde blev tragiskt och han dog i förtid- svårt alkoholiserad och även märkt av morfinmissbruk.
6 kommentarer:
Denne fekk eg også lyst til å lese...
Jag tror att du kommer att tycka om den- speciellt kärleken mellan Johannes och Lämmchen är så väldigt fint skildrad, tycker jag. Man blir liksom varm inombords trots att berättelsen är sorglig på så många sätt.
Åh, den här boken har jag hemma i en svensk utgåva från 1949!
Jag fick den när jag gick i högstadiet. På den tiden hade min mamma bokhandel och en av hennes flitigaste kunder var en äldre gentleman tillika före detta diplomat. En väldigt trevlig herre. Vi brukade prata lite ibland.
Under den perioden var jag väldigt intresserad av Tyskland på 30-talet (på typiskt tonårsvis). Jag måste ha pratat med diplomaten om det för en dag lämnade han "Hur ska det gå med Pinnebergs?" till min mamma, som en present till mig. Jag tror tyvärr inte att jag läste den då eftersom jag var så rädd om utgåvan (papperet är så tunt!). Men nu måste jag förstås göra det!
Tack för att du skrev det här inlägget!
Sara: En så fin present- och så härligt att vara uppväxt med bokhandel (stor avundsjuka från mig... )- Jag avundas dig också din bok med de ömtåliga sidorna- men du kan säkert läsa den med försiktighet och jag tror att du kommer att tycka väldigt mycket om Pinneberg och hans Lämmchen. Jag önskar så att Falladas bok kunde komma ut i pocketutgåva så att många, många fick ta del av den!
Jag minns min gamla historilärare i gymnasiet på 70-talet. Han nämnde Hur ska det gå för Pinnebergs i något sammanhang. Därför kom jag in på denna sidan. Felet var att man var för ung och inte tillräckligt intresserad. Nu verkar gymnasiet ha kapsejsat totalt... MVH PAJ
PAJ: Jag känner igen mycket i det du skriver- många av de böcker som man blev rekommenderad att läsa en gång för länge sedan i skolan blev aldrig lästa... men intresset kommer ofta senare, tack och lov.
Skicka en kommentar