fredag 14 november 2014

På grund av hans storartade förtjänster som episk författare



Henryk Sienkiewicz (1905 års Nobelpristagare i litteratur)


Med hem från biblioteksmagasinet kom också en rejäl tegelsten "Quo Vadis" av Henryk Sienkiewicz. Nu har jag läst och fängslats av hans berättarkonst för berätta kan han sannerligen och även om han broderar lite väl mycket ibland så tycker jag att romanen är förtjänt av uppmärksamhet (och den har ju filmatiserats mer än en gång.

Handlingen tilldrar sig i Rom och det är under kejsar Neros tid. En liten men alltmera växande skara kristna håller sig gömda och försöker att sprida den nya tron. De förföljs och Neros hantlangare lyckas fånga in en stor hop av dem och dessa hamnar på den stora "avrättningsarenan"- romanen innehåller många mycket otäcka scener. En kärlekshistoria går som en röd tråd genom kapitlen (och gör berättelsen lite onödigt lång).Den person som jag tycker är den mest intressanta är den cyniske och rakryggade Petronius - den ende som vågar sätta sig upp mot kejsar Nero och säga honom rakt ut vad han tycker (vilket han givetvis får betala för i slutänden).

Aposteln Petrus har en framträdande roll och det är hans ord som gett titeln till boken. Petrus försöker fly undan Neros härjningar men på vägen ut ur Rom möter han Jesus och ropar "Quo vadis, Domine"? Då svarar Jesus "När du överger mitt folk, går jag till Rom för att ånyo korsfästas". Petrus återvänder så och lider martyrdöden.

Polen har en svår och dyster historia- klämt mellan två stormakter och så småningom delat till noll och intet på kartan. Under senare delen av 1800-talet var Polen en lydstat under den ryske tsaren och den sista lilla biten av självständighet hade förlorats efter 1863 års uppror mot ryssarna.

Lika känd som Quo vadis ( i alla fall i hemlandet, Polen) är en trilogi med motiv från Polens historia under 1600-talet. Med eld och svärd, Syndafloden och Den lille riddaren (trilogin kom ut mellan 1886 och 1888) och det är ett mycket omfattande verk med över 200 kapitel i allt. Den första delen "Med eld och svärd" betraktas idag av en del litteraturkännare som ett bortglömt mästerverk.

Idealgestalter och  romantiserad skildring- men det får man kanske "sila" med historien som bakgrund. Jag har i alla fall beställt just "Med eld och svärd" för den vill jag inte ha oläst.

Källa: Helmer Lång "De litterära Nobelprisen 1901-1983" Bra böcker förlag 1984.

2 kommentarer:

snowflake sa...

Hm, den här boken stod i min bokhylla i många år. En gåva, många år för tidigt. Nu skulle jag vilja läsa den men den har för länge sen försvunnit. Så kan det gå!

Ingrid sa...

Snowflake: Det är en redig klump till bok och jag tvekade inför utmaningen- men det var inte så jobbigt som jag hade föreställt mig. Jag känner igen det du skriver om- vissa böcker behöver lång mognadstid och ibland har man bara inte tålamod (eller plats).