Ett eko av himlens tordön

Så tycker jag att man kan beskriva många av Jens August Schades dikter (och jag har lånat ordvalet från Gyldendals danska litteraturhistoria.)

Jens August Schade (1903- 1978) kom från den jylländska staden Skive vid Limfjordens södra del. Hemstaden tror jag inte att han älskade över allt på jorden. Han döpte om den till "Skaeve" och man kan få veta mycket mera om Schades barndom och uppväxt och hans tankar om tillvaron i diktsamlingen "Sjov i Danmark" som kom ut 1928. "Sjov i Danmark" är en satir på vers och nog kan man känna igen raderna om en ganska trist provinshåla (med högfärdiga människor) i de här raderna:

Så gaar vi os en lille Tur i Blaesten,
man skal jo vise lidt sit gode Töj
og hilse paa sin Nabo, og Borgmestren,
og föle sig.- Der var en Fugl, der flöj.

Här ytterligare ett exempel- nu från skolans värld:
---
- Vi skal ha stjernetåger i formiddag hos Grå.
- Vi skal ha murmeldyr og hjerneceller.
- Vi skal ha Aebeltoft og kejser Neros död.
- Vi skal til middag vist ha frikadeller.

Schade forsätter att ironisera över sin stad i dikter som "Turistbyen" (att ta sig upp i kyrktornet för att se var solen skiner kostar 30 öre) I dikten Odysseen hamnar är Sjov på resa och han har precis spanat in en vacker ung flicka men alla hans planer om vidare bekantskap går om intet- den dejlige pigen äter sin utsökta medhavda matsäck (med akvavit) men hon stiger av redan i Middelfart för att träffa sin fästman. -Da sank den lille Sjov tilbage med et suk, på turen sagde han ikke mer et muk.- Det regnede og blaeste, da han med stok og navn stod i det kolossale Köbenhavn.

Schade chockerade säkert sin samtid med sin frispråkighet vad gällde erotik och fysisk kärlek men han skriver också "uppåtsträvande" och jag håller med artikelförfattaren i Gyldendals litteraturhistoria som liknar en del av de erotiska dikterna vid Chagalls tavlor. Schades älskande par svävar verkligen upp mot himlavalvet.

-- levende går vi i gaderne
nu
vi er syge for livet er kort
vi har altfor meget på hjerte
husene stiger mod himlen
monumenter for mennesketanker

det regner

hun jeg elsker har tårer i öjnene
å de er store
hendes varme og levende skaebne
og min
på det mörke fortov
skygger flygter i flakkende lys

forbi

det regner

(Från dikten Forbi i diktsamligen "Den levende violin (1926))

I samlingsvolymen (urvalet har gjorts av Torben Broström) "Schades digte" (Gyldendals förlag, 1999) får man ett mycket gott och rikligt smakprov på Schades diktkonst. Han behärskar så många områden, tycker jag. Både det finstämda romantiska, det satiriska och det rent erotiska.

Här ett exempel på humor i versform:

Jeg har hele tiden haabet paa Snee,
det er dog sjovt, at den kom.
Ja, nu ligger den der-
se, hvor hvid den er,
jeg er saftsumig glad for den,
jeg har jo hele tiden nog taenkt, at den ville komme.

(Från diktsamlingen "Kaellingedigte" (käringdikter) 1944)

För den som vill läsa Schade i svensk översättning finns FIBs lyrikklubbs utgåva i lilla serien nr 21) Jens August Schade: Köttslig kärlek (Tidens förlag 1976) översättning och tolkning av Poul Borum och Sven Christer Swahn (det är väl spenderade 40 kronor).

" I Schades dikter blir kvinnornas ben till klockkläppar som dinglar och dånglar under klänningarna och ljuden fyller plötsligt hela himlen. Då kommer Jens August fram och han bär en velour-hatt som han lyfter med högra handen och säger lite sorgset: Mitt namn är Jens August."
(lånat från häftest (Köttslig kärlek) baksida)