fredag 13 december 2013

Böcker kan man läsa på olika sätt


 Från biblioteket hämtade jag "Viskningarnas bok" av Varujan Vosganian, en rumänsk författare med armeniska rötter. Det är en bok som fått mycket uppmärksamhet och den har också blivit översatt till flera språk, nu även till svenska. Jag läser men jag kan inte riktigt fångas- det är lite för vindlande och rörigt för mig och det är en tämligen diger lunta på nära 500 sidor. Tålamod är en dygd heter det- jag har väl inte tillräckligt av den varan. Men: man kan ju som bekant läsa på många olika sätt. Jag väljer att anteckna platser och händelser som jag vill veta mera om. Kalla det att läsa på diagonalen.....


Acheron är en flod i nordvästra Grekland men det är också en mytisk plats- en flod som många konstnärer försökt föreviga (bland andra Doré). Jag hittade en suggestiv tavla målad av den österrikiske (han var född inom det gamla habsburgska riket) konstnären Adolf Hirémy-Hirschl (1860-1933 ;född i Timisoara i Banatet).

Acheron var den dystra floden, den flod som Karon forslade de döda över så att de kunde komma ner i underjorden- här var nämligen gränsen till helvetet enligt den grekiska mytologin. Jag tycker att Hirémy-Hirschls målning fångar flodens fasor mycket väl- det spöklika, det utsatta, det plågade.



Några av de armenier som höll ut på berget Musa Dagh (Moses berg) i oktober år 1915.


Viskningarnas bok handlar om Armenien och armeniernas öde- den armeniska diasporan- här dock mestadels i Rumänien.

 I april år 1915 inleddes i det dåvarande Osmanska riket det stora blodbad som skulle komma att kosta omkring en miljon armenier livet. Det kom att bli ett folkmord som ger eko in idag (och med rätta).


Den österrikiske författaren Franz Werfel (1890-1945) skrev boken om de nära två månaderna på Musa Dagh. "Die vierzig Tage des Musa Dagh" kom ut år 1933 och det blev en bok som fick väldigt mycket press och översättningarna blev många (De fyrtio dagarna på Musa Dagh - svensk översättning av Bertil Malmberg). De som tagit sin tillflykt till Moses berg kunde räddas genom insatser från Frankrike och England som skickade örlogsfartyg och på så sätt kunde cirka 4000 människor föras till säkerhet i Port Said.



 I Viskningarnas bok kan man också läsa om den svåra jordbävning som drabbade Rumänien den tionde november år 1940. Även Bukarest fick flera byggnader raserade i skalvet som mätte 7,4 på Richterskalan.


Mechitaristorden är en armenisk katolsk munkorder (stammande från Benediktinerna).  Här en vacker bild på hemvistet för orden- på ön San Lazarro utanför Venedig.

Andra författare som har skrivit om armeniernas öde är t ex Edgar Hilsenrath med "Sagan om den sista tanken" (1989) och Marika Stiernstedt med "Armeniernas fruktansvärda läge" (1917).

3 kommentarer:

♥ Hannele sa...

jo, man läser inte allt på samma sätt.

Ivo Holmqvist sa...

Mer om folkmordet på armenierna:

http://www.dixikon.se/bloggarna/fornekat-folkmord-armenien-turkiet/

Ingrid sa...

Hannele: Så sant som det är sagt!

Ivo Holmqvist: Tack för länken- den följer jag strax.