Skriver Eva Österberg - jag har precis fått hem boken från biblioteket. (Fjärrlånad). Jag har längtat länge efter den- ända sedan jag läste de fina recensionerna i diverse "blad". Eva Österberg börjar med nunnan Anna som inträder i Vadstena kloster - och tystnaden där- söndagen före allhelgonadagen 1495. Klostret var i stort behov av nya systrar just det året för pesten hade härjat svårt.Syster Anna fick bara prata vid vissa tidpunkter- reglerna var stränga och nunnorna skulle tiga från morgonen till kvällsmässan- de fick visserligen tala med varandra mellan tacksägelsen vid middagen och fram till kvällsgudstjänsten men då bara om religiösa ting och om samtalet var absolut nödvändigt. På söndagar och stora helgdagar var det tillåtet att ha kontakt med släktingar och vänner via särskilda "talfönster".
"På det att tystnadens stränghet må bevaras, är det icke tillåtet för någon att säga någonting från tidigt på morgonen till dess min moders mässa sjungits. Sedan denna mässa avslutats, är det tillåtet att mellan tidebönerna på fastställda platser föra andliga samtal samt tala om regelns iakttagande och sådant, som är verkligt nödvändigt, och detta ända till dess bordsbönerna blivit lästa. Lättfärdigt och onyttigt prat må alltid helt och hållet undvikas på varje plats."
2 kommentarer:
Den blir jag sugen på att läsa. Klosterlivet fascinerar mig och helt nyligen var jag i Vadstena och såg mig omkring igen.
Mimmimarie: Vadstena är en mycket speciell plats med ett speciellt lugn. Jag har en gång övernattat i klostret hos Birgittasystrarna- mycket vilsamt och man känner sig verkligen fjärran från vimlets yra. Eva Österbergs bok är mycket bra.
Skicka en kommentar