onsdag 8 september 2010

Tegelstenar





Mjäe.... mja... tegelstenar är ingenting jag kastar mig över precis. De brukar för det första vara svåra att läsa rent praktiskt och sedan är det heller inte lätt att hålla läsarens (mitt) intresse fångat så länge... men det finns så klart undantag.


-


Var går gränsen för att bli kallad "tegelsten"? Ja, jag sätter den vid ungefär 500 sidor (jag kanske är snål?). Nej... tegelstensprojekt vågar jag inte ge mig in på.


-
Amerikanska inbördeskrigets historia i tre delar... massiva tegelstenar skrivna av Shelby Foote- och vad han inte visste om inbördeskriget var inte värt att veta... men böckerna är kompakta, och väldigt svårforcerade- jag skulle gärna vilja sträckläsa för ämnet intresserar mig men... jag tappar liksom geisten efter 10 sidor med kartor och trupprörelser... det blir för mycket militärstrategi... Synd...


-
Mitt ständigt dåliga samvete... vacker bok... lockande bok... men tung och svår att komma igång med dessutom brukar jag blanda ihop ryska namn (det blir inte bättre med åren- det kan jag garantera). Jag får nog börja med filmen :-)

-

Ken Burns DVD-serie om Amerikanska inbördeskriget är däremot mycket bra och välgjord. Ken Burns har även gjort en serie om hur Västern koloniserades- också mycket sevärd. Han är duktig, Ken Burns!

2 kommentarer:

Hanneles bok-paradis sa...

böcker ska inte väcka dåligt samvete,
bara vänta på bra tillfälle

Ingrid sa...

Hannele: Det tar jag till mig- tack för det. Du har så klart alldeles rätt.