
-
Av de tre engelska högromantikerna tycker jag bäst om Keats. (Men.. de är alla väldigt stora poeter och jag är över huvud taget svag för romantiken som litterär period- speciellt den engelska romantiken). Gunnar Harding har skrivit "En katedral av färgat glas"- Shelley, Byron och Keats och deras epok- en välskriven bok-med en blandning av översatta dikter och litterär historia kring dessa tre "romantiska" huvudfigurer .
-
Jag gråter över Adonais- ty du är död!
Gråt över Adonais! Fast ingen tår
Kan tina frosten, tända kindens glöd!
O sorgsna Timme, vald bland alla år
Till sorgestund, skrik ut tills allt förstår
Din smärta, säg : Adonais dog invid
Mitt bröst; när i en framtid vi förmår
Att glömma nuet skall hans själ få frid
Och bli till jubelsång, ett ljus för evig tid!
-
Percy Bysshe Shelley- och han skrev dessutom följande rader om Keats:
" Genialiteten hos denne djupt saknade person, till vars minne jag diktat dessa ovärdiga strofer, var lika skör och bräcklig som den var skön."--- "Ande besjäla hans pennas skapelser, så att hans namn räddas undan Glömskan". (från "En katedral av färgat glas" av Gunnar Harding)
-
Shed no tear! oh shed no tear!
The flower will bloom another year.
Weep no more! oh weep no more!
Young buds sleep in the root's white core.
Dry your eyes! oh dry your eyes!
For I was taught in Paradise
To ease my breast of melodies-
Shed no tear.
-
från "Faery Songs" av John Keats
... och- John Keats namn är förvisso räddat ur glömskan!
2 kommentarer:
jag höll mej vaken :)
Hannele: Den enda valvaka jag har orkat sitta uppe på under senare år var den amerikanska ... men det var ju extra speciellt. Jag har en väldigt morgonpigg hund så han brukar bestämma tiderna här i huset... :-)
Skicka en kommentar