"Great Irish Writers": No 8

Som nummer åtta i raden av stora irländska författare kommer (enligt Irish Independent) Maeve Brennan. Henne hade jag inte hört talas om och jag började genast söka information.

Maeve Brennan (1917-1993) föddes i Dublin (Ranelagh) - hennes föräldrar var mycket involverade i Irlands frihetskamp och fadern, Robert Brennan, dömdes till döden för att ha deltagit i påskupproret 1916. Straffet omvandlades till fängelse (när Maeve föddes satt pappan inlåst). Familjen kunde utvandra till USA år 1934 och där stannade Maeve kvar. (Mamman och pappan återvände till Irland år 1944). Det blev en mycket orolig barndom för Maeve och hon fick själsliga sår som aldrig läktes.

Precis som sin far blev Maeve journalist och hon hade en framgångsrik karriär. Hon skrev bland annat för "Harpers Bazaar" och sedan för "The New Yorker". År 1950 fick hon sin första novellsamling publicerad och noveller var det hon specialiserade sig på. En av hennes mentorer var den amerikanske författaren William Maxwell.

Maeve Brennan var både vacker och begåvad- och "wit-beauty-style" anges som hennes kännetecken. Hennes författarstil har liknats vid Flauberts och Tjechovs.

Maeves sista år blev mycket svåra- hon började visa tecken på själsliga störningar och hon tillbringade långa tider på mentalsjukhus och hon levde som hemlös och helt utfattig. Hon dog på ett "nursing home" år 1993. Då var hon 76 år gammal.

Efter sig har hon lämnat både en självbiografi och flera novellsamlingar och även en kortroman. Under senare år har hon "återupptäckts" i flera länder och hennes verk finns att få i relativt färska översättningar både på tyska och på franska. På svenska kan jag däremot inte hitta något, tråkigt nog.

Jag har beställt hennes "The Springs of Affection" som är en novellsamling med undertiteln "Stories from Dublin". Jag är mycket spänd på att läsa något av denna författarinna.