Fotot från WikipediaRahel Sanzara (som egentligen hette Johanna Bleschke - 1894-1936) började sin karriär som dansös och skådespelare. År 1926 kom hennes första roman ut och den blev en bästsäljare. "Das verlorene Kind" (Det förlorade barnet, svensk översättning 1927 av ingen mindre än
Ellen Rydelius och med förord av Anders Österling).
Boken bygger på en verklig historia och handlar om ett lustmord på en fyraårig flicka. Rahel Sanzara tilldelades till och med Kleistpriset - men det vägrade hon att ta emot.
Hon hann med ett par böcker till men ingen av dessa nådde samma framgångar. Rahel Sanzara drabbades av cancer och gick bort bara lite över 40 år gammal.
4 kommentarer:
I boken som är din källa till de brända böckernas författare, finns där någon förklaring till varför de olika författarna brändes? Jag blir nyfiken på vad det var i bl a a Rahel Sanzaras författarskap som gjorde henne misshaglig.
Mimmimarie: Jag förstår att du undrar för varför skulle man bränna en kriminalhistoria-men Rahel var judinna (det skulle jag ha nämnt, så klart). Jag tycker att mönstret verkar vara så här: Judiska författare, kommunistiska författare, antikrigsförfattare- deras verk blev med största sannolikhet brända- i vart fall om de nått en viss popularitet.
Ok, tack för klarläggandet. Vad det därför hon använde sig av två namn tro?
Mimmimarie: Hon bytte faktiskt från Johanna till Rahel- och mycket därför fick nazisterna ögonen på hennes ursprung. Hon verkar ha varit en dam med mycket stark integritet och mycket modig dessutom.
Skicka en kommentar