Villa des Roses av Willem Elsschot

Bakom det här ganska gräsliga omslaget döljer sig en verklig bokjuvel. Jag kommer inte ihåg var jag läste först om den flamländske författaren Willem Elsschot men mycket glad blev jag över att hitta ett begagnat exemplar av hans debutroman "Villa des Roses".

Willem Elsschot (1882-1960) var nom de plume för Alfons de Ridder, en flamländsk (född i Antwerpen) författare. Hans verk (de var inte många) blev väldigt populära på sin tid- både i Flandern och i Nederländerna.

Elsschot ägnade en stor del av sitt liv åt affärsverksamhet men han hann också med att skriva- men - som sagt- så produktiv var han inte.

Debuten kom år 1913 (boken var klar redan år 1910) med den korta romanen "Villa des Roses"- en berättelse som har så gott som hela handlingen förlagd till ett litet pensionat i Paris. Elsschot är en god iakttagare av mänskliga svagheter och "Villa des Roses" bjuder sina läsare på ett antal mer och mindre ingående porträtt av vårt släkte. Oftast är dessa porträtt föga smickrande och författaren noterar med både svärta och humor - men inte utan medlidande och känsla.

"Villa des Roses" är ett tämligen sjabbigt pensionat i Paris och det är den typ av "institution" där gästerna oftast är ganska permanenta. Ägarna, ett gift par, herr och fru Brulot, försöker på alla sätt och vis att få ruljangsen att gå ihop och man drar sig inte för att ha en ytterst individuell prissättning på rummen. Det är en brokig skara som bor här - en åldrig och sjuklig kvinna, fru Gendron, några ungerska damer, en ung norrman, den deprimerade herr Brizard och så några till. Det finns också tjänstefolk - den unga, plikttrogna Louise är en av dessa. En apa, Chico, ingår också i hushållet. Den apan kommer att få ett mycket tragiskt öde.

Här ett exempel på Elsschots stil- här är det  den åldriga fru Gendrons son som beskrivs:

" At irregular intervals, usually every six or seven months or so, her son would come to Paris to attend a few affairs. While he was there he would do some shopping for his wife and take the opportunity of visiting his mother. He would ask Madame Brulot 'if everything was in order' and would give Mama two kisses, one when he arrived and one when he left. He would inquire in passing after the state of her health, and invariably thought she was looking well. Sometimes he would stay for a whole hour, but never missed his train home."

Elsschot lyckas blanda öden och händelser på ett mycket skickligt sätt- intrigerna är flera men så småningom fastnar berättelsen kring en kärlekshistoria mellan Louise och en ung tysk - Richard. Det är i porträttet av Louise som Elsschot lyckas bäst, tycker jag- han fångar den unga kvinnans utsatthet och känslor så fint.

"Villa des Roses" är en sorglig bok men den är också underhållande och den visar framför allt vilken skicklig stilist Elsschot är.

Nu till det bästa av allt- några av Willem Elsschots romaner finns översatta till svenska- det är dessutom ganska nya översättningar (från 2000-talet). "Bondfångst" kom ut år 2005 på Lind & Co förlag (översättningen är gjord av Per Holmer) - HÄR kan man läsa mera.

Romanen "Ost" kom ut år 2008 på Malexis förlag (översättningen gjord av Per Holmer).

Båda dessa verk finns att låna från biblioteken och säkert kan man hitta exemplar via antikvariaten också.