The Man in the Red Coat av Julian Barnes

Dr. Pozzi at home. John Singer Sargent (1881).

Bokomslaget med Singer Sargents porträtt drar blickarna till sig och nyfikenheten väcks. Vem är denne doktor Pozzi? Julian Barnes såg tavlan för första gången på National Portrait Gallery i London dit den hade lånats från U.S.A. Året var 2015 och Barnes kunde inte slita sig från intrycket och så började han söka och leta. Resultatet av alla ansträngningar blev till den bok jag alldeles precis har läst ut. Det börjar med en resa till London i juni 1885. Tre prominenta herrar var på väg över Engelska kanalen för en del ” intellectual and decorative shopping”. De hade försetts med ett rekommendationsbrev ställt till författaren Henry James som åtog sig att underhålla de tre under vistelsen i den engelska huvudstaden. Den franska trion bestod av prins Edmond de Poulignac, hertig Robert de Montesquiou-Fezensac och doktor Samuel Jean Pozzi. En lång och vindlande berättelse följer, en berättelse som tar läsaren med in i la Belle Époque och många av dess aktörer. Helt kronologiskt är det inte och det gäller att inte släppa koncentrationen, men det är värt all ansträngning att träda med in vid sidan av scenen. På denna växlar aktörerna - Sarah Bernard och Oscar Wilde har betydande roller och Joris-Karl Huysmans med romanen ” Mot strömmen” står ofta i blickpunkten. Denna olycksaliga bok som indirekt blev Oscar Wildes stora olycka. ( Barnes är inte särskilt förtjust i Wilde). Pozzi är så klart bokens röda tråd i dubbel bemärkelse och hans liv var både rikt och sorgligt- men framför allt omväxlande. Pozzi var gynekolog och han var en skicklig sådan - en del av hans patienter möter man på sidorna (Sarah Bernard, bland andra) och Pozzi, ja, han dyker upp lite varstans och i många sammanhang. ” Pozzi was there” . Julian Barnes har tecknat ett porträtt av en intressant man men också av en minst lika intressant tid- en tid som definitivt tog slut när det stora kriget kom. Jag är inte helt säker på att den här boken kommer i svensk översättning men hoppas kan man ju. För min del kommer det att bli både en och flera omläsningar.