Det är dags att läsa tyskt igen och jag funderar på att skaffa Erich Kästners dagboksanteckningar från 1940-talets Tyskland. Kästner var åsyna vittne till bokbålen år 1933 då hans egna verk kastades på lågorna under pöbelns jubel. Trots detta valde Erich Kästner att stanna kvar i hemlandet och han gick i "inre exil". Dagböckerna skrev han i största hemlighet och precis som Samuel Pepys en gång använde Kästner sig av stenografi. Nu finns en färsk utgåva av dessa dagboksanteckningar och jag är säker på att de bjuder på intressanta inblickar i en svår tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar