Kvinnor och politik (och en katt)

Pauline de Beaumont (1768-1803). Porträtt av Élisabeth Vigée -Lebrun.

Francois-René de Chateaubriand hade två stora passioner- kvinnor och politik. I hans liv fanns många damer och han var aldrig utan kvinnligt sällskap. Jag läser om Pauline de Beaumont ( som hade egen salong i Paris under Napoleons första tid vid makten) och hennes tragiska öde. Pauline miste så gott som hela sin familj under den franska revolutionen och sedan drabbades hon av TBC. Hon dog i Rom och i armarna på Chateaubriand som skriver om henne i sina memoarer.

En annan av Chateaubriands stora kärlekar var Juliette Récamier ( även hon hade en berömd salong i Paris. Hon var 71 år gammal när hon föll offer för koleran som härjade Paris år 1849.

Chateaubriand gifte sig år 1792 (eller snarare tvingades till giftermål) med den då artonåriga Céleste de Lavigne. Det blev inget lyckat äktenskap och Chateaubriand levde separerad från sin fru under många år. Enligt författaren Victor Hugo var Céleste stel, ful och föga omtänksam. Hur som helst så tråkade hon ut sin make och Chateaubriand hyste förmodligen ömmare känslor för sin katt, Micetto.
Micetto var en gåva från påven Leo XII och så här berättar Chateaubriand:" My companion is a large red and grey cat, banded with black. He was born in the Vatican, in the loggia of Raphael. Leo the twelfth reared him on a fold of his white robe, where I used to look at him with envy, when as ambassador, I received my audiences. The successor of Saint Peter being dead, I inherited the bereaved animal. He is called Micetto, and surnamed the Pope's cat, enjoying in that regard much consideration from pious souls. I endeavour to soften his exile, and help him to forget the Sistine  Chapel and the vast dome of Saint Angelo, where far from earth, he was wont to take his daily promenade."