Hon föddes in i en turbulent tid, Elizabeth (uppkallad efter drottningarnas drottning Elizabeth I av England). Elizabeth Stuart var andra barnet till James I och Anna och eftersom hon "bara" var flicka hystes inga andra planer än att gifta bort henne så förmånligt som möjligt. När tiden blev mogen stod friarna på rad - en av dem var Gustav II Adolf av Sverige men Elizabeths morbror hette Christian (IV) och var kung av Danmark så giftermål var uteslutet. Den "lycklige vinnaren" i äktenskapslotteriet blev i stället Fredrik V av Pfalz som kom att erbjudas och acceptera att bli kung av Böhmen. Den tronen föll med ett brak redan efter ett år ( vi skriver det trettioåriga kriget) och så fick Elizabeth sitt namn- Vinterdrottningen. Hon fick leva en stor del av sitt liv i landsflykt, blev tidigt änka men hann ändå med att föda en hel drös av barn. Dottern Sofia kom att få en alldeles speciell betydelse för en ny vändning i Englands historia. Sofias äldste son hette George och han blev så småningom George I av England. Så trädde den Hannoverska ätten in på scenen.
Jag läser Nancy Goldstones bok om Vinterdrottningens fyra döttrar - alla begåvade och samtliga fick ovanliga och intressanta liv. Elizabeth (den äldsta) blev nära vän med Descartes, Louisa var en mycket duktig konstnär, Henrietta Maria gjorde karriär på äktenskapsmarknaden och så var det Sofia- som beskrivs som en "Jane Austen-hjältinna" och en dam med mycket förstånd och slagfärdighet. Mycket speciella kvinnoöden i ett oroligt Europa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar