De skällande hundarnas sekel

Om man googlar (detta underliga ord) på "road-side dog" kommer man att få upp en oändlig mängd sorgliga bilder på övergivna hundar men inte mycket på boken ovan. Czeslaw Milosz lilla volym med blandade tankar, funderingar, hugskott och en del dikter är dock väl värd att finna bland de fyrfota vännerna. Boken skrevs under slutet av 1990-talet och då var Milosz en gammal man som kunde se tillbaka på ett långt och innehållsrikt liv. Namnet på samlingen fick han genom en resa som gjordes med häst och vagn i början av förra seklet. Vart än han kom fanns det alltid en skällande hund någonstans vid vägen som hälsade på sitt sätt. "That was the beginning of the century; this is the end. I have been thinking not only of the people who lived there once but also of the generations of dogs accompanying them in their everyday bustle, and one night- I don't know where it came from- in a pre-dawn sleep, that funny and tender phrase composed itself: a road-side dog."

Boken består av korta stycken, oftast inte mer än en sida i längd och ämnena är mycket växlande. Jag tänker behålla den här "vägarnas hund" på mitt nattduksbord för det passar så bra att läsa ett eller annat stycke under nätternas många vargtimmar. Under den gångna natten fångades jag av det här:

Cueva de las Manas. (Argentina). I grottan hittar man dessa handavtryck som är över 10 000 år gamla. Milosz mediterar över synen i stycket med rubriken "The Edge of the Continent" och han undrar vem han/hon var som gjorde dessa avtryck en gång för så länge sedan och en dikt av Robinson Jeffers får också illustrera mysteriet.(The Hands).