Flaubert - i tanke och i känsla

Gustave Flaubert (1821-1880) var en flitig brevskrivare och tack och lov finns stora delar av hans korrespondens kvar att läsa (även i översättningar). Jag hittade en engelsk version - det finns två delar och jag går i kronologisk ordning.

Mycket kända är Flauberts epistlar till Louise Colet (1810-1876) - med henne hade han ett passionerat förhållande under några månader men brevväxlingen varade mycket längre. Louise Colet var mycket romantisk och jag skulle vilja säga något överspänd. Det sägs att Madame Bovary har lånat drag av henne. Flaubert tröttnade ganska snabbt på alla uppträden och anklagelser om bristande uppmärksamhet/otrohet i förhållandet. Han begav sig ut på en längre resa till bland annat Egypten för att få andas frisk luft. Louise Colet hittade andra att roa sig med och hon fortsatte att skriva både poesi och romaner.

I oktober år 1846 skrev Flaubert så här:-- "For there are two classes of poet. The greatest, the rare true masters are microcosms of mankind: not concerned with themselves or their own passions, discarding their own personality, they are, instead, absorbed in that of others; they reproduce the Universe, which is reflected in their works, scintillating, varied, manifold, like an entire sky mirrored in the sea with all its stars and all its azure. Then there are others, whose slightest cry is melodic, whose every tear wrings the heart, and who have only to speak of themselves to remain eternal. They might well have been unable to go further had they undertaken any different sort of work; they may lack breadth, but they have ardor and verve; had they been born with different temperaments, they might not have had genius. Byron belongs to this class, Shakespeare to the other."---