Mästerman

Brombergs förlag har börjat ge ut Pär Lagerkvists verk på nytt- och det är mycket lovvärt. "Bödeln" är en kort roman (och också ett skådespel) som kom ut år 1933. Då hade Pär Lagerkvist sett med egna ögon åt vilket håll Tyskland var på väg.

"Bödeln" består av två delar-  del ett har handlingen förlagd till medeltiden och i del två hamnar läsaren i mera modern tid (dåvarande 1930-tal). Det är svart, otäckt och mycket suggestivt och "Bödeln" är en roman med ständig aktualitet för människan hemfaller alltför ofta åt ondskan, låter sig övertalas, förledas, tubbas och väljer också helt själv- utan omsvep- det onda.

Det går inte att läsa utan att beröras in i själen.

"Jag lämnade jorden och gav mig ut i himlarna, där det åtminstone inte är kvavt och jolmigt omkring en. Jag gick och gick, vet inte hur länge jag höll på. Han bodde fruktansvärt långt borta, Gud."

Men Gud har ingen lust att låta bödeln slippa sin blodiga gärning- trots att Guds egen son blivit dödad på korset. Bödeln får ta sin bila och återvända till jorden. Han inser också att så länge människorna finns kommer också bödeln att finnas.

"Jag längtar efter den tid då ni skall vara utplånade från jorden och min arm äntligen skall få sjunka. Inga hesa röster skall ropa längre upp mot mig, jag står där ensam och skådar mig omkring, förstår att allt nu är fullbordat.
Och jag går ut i det eviga mörkret, med min blodiga bila slängd kvar efter mig på den öde jorden, till minne av det släkte som levde här!

Sven Stolpe recenserade Bödeln i BLM i december 1933.