Ingen kan skildra naturen som Martinson- han iakttar och sedan skriver han så att alla sinnen aktiveras hos läsaren. Här ett extra vackert exempel :
Striden för livet och friden i aftonen
mötas i solnedgången.
Ängarnas surr och utbredda vapenrassel
faller till tystnad i tuvornas gräs.
Koltrasten håller ett vackert tal om vapenstillestånd.
Daggsvalt avsynar den kistsvarta snigeln
spåren av dagen som varit.
Från diktsamligen "Tuvor", 1973
Blödande hjärtan av Elly Griffiths
57 minuter sedan
2 kommentarer:
Tack för den fina dikten. Har inte läst någon lyrik av Martinson, men det tycks vara något att upptäcka.
Martinson skriver verkligen mycket vackra naturdikter- jag är glad för den lilla boken jag hittade.
Skicka en kommentar