Ytterligare ett pris för bästa översättning: Oxford-Weidenfeld Translation Prize- den korta listan

Louise Popkin heter översättaren som sett till att poeten Mario Benedettis dikter nu kan läsas av så oändligt många fler. Mario Benedetti (1920-2009) var från Uruguay och i Uruguay tillbringar Louise Popkin flera månader varje år - resten av året undervisar hon vid det ärorika Harvard- universitetet i Boston (Mass.). Nu har "Witness" (selected poems) hamnat på den korta listan för Oxford-Weidenfeld Translation Prize- en av sex utvalda översatta böcker.

Övriga verk som hamnat på denna korta lista är:

Lukas Bärfuss: One Hundred Days (som finns i svensk översättning också)- det handlar om folkmordet i Rwanda. Bärfuss är en schweizisk författare. Engelsk översättning: Tess Lewis

Laurent Binet: HHhH (en bästsäljande bok som handlar om Heydrich- den nazistiske bödeln). Engelsk översättning: Sam Taylor

Alonso Cueto (författare från Peru): The Blue Hour. Engelsk översättning: Frank Wynne

Herta Müller: The Hunger Angel . Engelsk översättning: Philip Boehm

Jean-Pierre Ohl: The Lairds of Cromarty . Engelsk översättning: Mike Mitchell

The Oxford-Weidenfeld Prize is for book-length literary translations into English from any living European language. It aims to honour the craft of translation, and to recognise its cultural importance. It is funded by Lord Weidenfeld and by New College, The Queen’s College and St Anne’s College, Oxford

Här en länk till St Anne's College i Oxford. Vinnaren koras den 6 juni i år.

I översättarnas värld- med blick på Grekland

Jag är mycket dålig på grekisk litteratur- det kan jag bara konstatera efter att ha läst och verkligen gripits av Alexandros Papadiamantis roman Mörderskan.

Något lite klokare kanske jag kan bli om jag läser "Fikonträdets sång" en samling noveller av moderna grekiska författare. Översättaren och redaktören heter Jan Henrik Swahn (och det är för övrigt han som översatt Mörderskan.)

I decembernumret av BLM för år 1947 finns en lång artikel skriven av Börje Knös "Den moderna grekiska litteraturen". Jag undrade vem Börje Knös var och det gick mycket lätt att hitta- han finns nämligen upptagen i Svenskt översättarlexikon och där kan man lära sig att han började sin bana med franska men redan på 1930-talet började han också översätta grekisk litteratur. Det blev så småningom elva översatta romaner från nygrekiska till svenska. Framför allt ska vi här i Sverige vara tacksamma över att Börje Knös gav sig i kast med Niko Kazantzakis mest berömda verk: Spela för mig Zorba. Den svenska översättningen år 1949 blev en av de allra första över huvud taget. Boken har sedan kommit i flera utgåvor.

År 1954 tilldelades Börje Knös Svenska Akademiens översättarpris. Börje Knös levde mellan 1883 och 1970 och han var verksam in i slutet.

Jag citerar Bo-Lennart Eklund:" Utan tvekan kan Börje Knös insats för de kulturella relationerna mellan Sverige och Grekland sägas vara en av de allra främsta under 1900-talet."

Några av de författare som Börje Knös framhåller i sin artikel i BLM är:

Pantelis Prevelakis (Dödens sol: 1964)

Angelos Terzakis (Prinsessan Isabella: 1948)

Stratis Mirivilis (Den heliga sjöjungfrun: 1958)

Giorgos Theotakas: Makter (1943), Argo (1944) Leonis (1945).

Två grekiska författare (lyriker) har hittills tilldelats Nobelpriset i litteratur nämligen Giorgos Seferis och Odysseus Elitis.

En av de mest tolkade och översatta dikterna

torde vara Goethes "Wanderers Nachtlied"

Über allen Gipfeln
Ist Ruh,
In allen Wipfeln
Spürest du
Kaum einen Hauch;
Die Vögelein schweigen im Walde.
Warte nur, balde
Ruhest du auch.

Det finns ett otal svenska versioner och här återger jag tre av dem.

Över bergen stiger
aftonro.
Var fågel tiger
i sitt bo.
Knappt märkbar nu
i träden en vindfläkt ilar
Vänta, så vilar
snart även du.

(Anders Österlings tolkning)

Dag på bergens kammar
nu dör.
Bland skogens stammar
ej du hör
fåglarnas röst.
I kronorna kvällsvinden domnar-
snart du ock somnar,
stilla, var tröst!

(Axel Gauffins tolkning)

Över topp och tinne
är ro.
Knappt rörs härinne
skogens bo
av en vindfläkt nu.
Stilla fågelrösterna domna.
Snart skall du somna
lugnt även du.

(Bo Bergmans tolkning)

Min favoritversion är absolut den av Anders Österling. Han krystar inte till språket och han lyckas bäst få fram Goethes "känsla". Tycker i alla fall jag och konstaterar att det är mycket svårt att översätta poesi.

En översättares vedermödor

James Joyce är en av de många författare som borde fått Nobelpriset- men han snuvades på den konfekten (han hade säkert behövt pengarna).

Som bekant har Joyce stora verk "Ulysses" kommit ut i ny svensk översättning- en översättning som är gjord av Erik Andersson.  Handlingen i Ulysses utspelar sig på en enda dag- men Anderssons översättning tog fyra år att färdigställa. Det kan jag förstå för Joyce är förmodligen en av de svåraste och knepigaste författare att "omvandla" språket på.

Erik Andersson skriver om sina besvär med uppdraget men han berättar också om sina resor till Irland, och jag lär mig att choklad, det bör man inte vara utan, om man ska ägna sig åt översättningar. (Fast kanske inte nötchoklad ändå... det kan bli dyra tandläkarräkningar av just den godsaken.)

"Varje läsare gör sig så småningom en egen idé om verket, och denna kan skilja sig mer eller mindre från författarens. Detsamma gäller förstås översättaren. Det är helt i sin ordning. Det är inte informationsöverföring det är fråga om. Men översättaren skall ändå inbilla sig, och kunna inbilla andra, att det är författarens ärenden han går."

"Dag ut och dag in med en dag i Dublin" är en mycket trevlig sammanfattning av en översättares arbete med en av världslitteraturens mest gåtfyllda romaner. Ett lär man sig framför allt (om man nu inte visste det innan): att vara översättare kräver sin man/kvinna.

Peirene Press- ett litet engelskt förlag

Ovan en kommande utgivning från Peirene Press. Peirene Press specialiserar sig på prisbelönad europeisk skönlitteratur- och romanerna (eller de långa novellerna) omfattar mellan 100 och 200 sidor. Jag hittade det här förlaget när jag sökte efter nederländska/belgiska författare i översättning. Jag tycker att det finns en hel del spännande titlar bland Peirenes utgivningar. (En del går att hitta begagnat också). Här en länk till förlagets hemsida.

 Handlingen i "Sea of Ink" beskrivs mycket kortfattat så här :

In 1626, Bada Shanren is born into the Chinese royal family. When the old Ming Dynasty crumbles, he becomes an artist, committed to capturing the essence of nature with a single brushstroke. Then the rulers of the new Qing Dynasty discover his identity and Bada must feign madness to escape.

Show More

Show Less

Richard Weihe är en schweizisk författare.

En imponerande översättargärning

Italo Calvino 1923-1985


Många är de översättare som borde hyllas och framhållas- jag råkade öppna en italiensk klassiker som översatts till engelska och så började jag söka på översättarens namn för att se vad som skulle "ploppa upp".

Jag talar om William Weaver (född 1923) och han har verkligen en stor översättargärning (italienska-engelska) bakom sig- i hans "stall" finns framför allt många stora italienska författare: Umberto Eco, Italo Calvino, Giorgio Bassani och även Carlo Emilio Gadda och Elsa Morante. Listan är mycket lång och världen ska vara mycket tacksam för Weavers arbete. Utan våra översättare vore vår lästillvaro så oändligt fattig och vi skulle inte få tillgång till andra länders kultur och historia.

Flera av dessa kända italienska författares verk finns också i svensk översättning- även om en hel del gömmer sig i bibliotekens magasin och på antikvariat.

Det läses mycket italienskt nu i bloggvärlden (och även utanför den, hoppas jag)- jag tänker inte skriva listor och jag tänker inte rekommendera annat än till att söka lite bland "di gamle" också- där finns det mängder att botanisera i.

Historia i fokus

Sydsvenskans kulturdel ägnar sig idag bland annat åt ämnet populärhistoria. Under rubriken "Fler språk ger större bredd" kan man få en del lästips- men- som framgår av inledningen: det krävs att man kan läsa på andra språk än svenska för översättningarna lyser (som vanligt...) med sin frånvaro.

Tidningarnas recensenter har ett stort ansvar, tycker jag. Kommer böckerna inte ut på svenska borde vi historieälskare (som jag tror är ganska många) i vart fall få tips om nya utgivningar på t ex engelska med jämna mellanrum.

I artikeln hittar jag ett par böcker som jag vill titta närmare på- bland annat historien om Medelhavet (se bilden ovan)- en rejäl klump som dock kommer ut i pocketutgåva inom kort. Boken om voodoo på Haiti ("The Spirits and the Law" av Kate Ramsey) verkar också mycket läsvärd.

Under tiden läser jag något så ovanligt som en svensk översättning av en fransk bok om Katarina den Stora. "Katarina den Stora" av Hélène Carrére d'Encausse (Catherine II Un âge d'or pour la Russie) (bokförlaget Prisma, 2006, översatt av Ervin Rosenberg).

Nio översättare svarar på frågor

Älskare av PG Woodhouse ska minnas översättaren Birgitta Hammar med stor tacksamhet (tyvärr har jag aldrig begripit mig på Woodhouse humor... men Birgitta Hammar har också översatt "Tre män i en båt" och den skulle jag inte vilja vara utan).

I BLM nummer 7 år 1953 finns en lång och intressant enkät- nio översättare tillfrågas om de problem man kan stöta på under arbetets gång. De nio är:

Sonja Bergvall
Torsten Blomkvist
Mårten Edlund
Birgitta Hammar
Nils Holmberg
Göran Salander
Einar Thermaenius
Elsa Thulin
Asta Wickman

Här några kommentarer- Sonja Bergvall säger "Lätt? Inte alls. Översättning är inte lätt. Man måste nog acceptera, att hur man än anstränger sig, och vilka "dygder" man eventuellt besitter, blir en översättning aldrig bra nog. Helt lyckas man aldrig fånga en författares stil."

Mårten Edlund talar om två viktiga regler: 1."Krångla inte till det i onödan, utan översätt som det står och gör det noggrant"- 2." Glöm aldrig det fyrdubbla ansvaret- mot författaren, mot uppdragsgivaren, mot läsaren, mot dig själv."

Göran Salander: " Att översätta är omöjligt. --- Man kan aldrig få en detaljerad uppfattning om den ström av tankar och känslor, den väv av associationer, som även de mest slitna ord i det främmande språket ger upphov till hos den som har det till modersmål."---"Översätter jag just nu författaren, eller bara språket?"

Elsa Thulin klagar över bristen på uppdaterade lexika och tycker "att det är av vital betydelse att översättare så ofta det är möjligt vistas någon tid i de länder, från vilkas språk vederbörande överflyttar verk till svenska."

Flera av översättarna i enkäten talar om svårigheterna med att översätta dialekt och slang. Några nämner klassiker som ofta har ålderdomligt språk- däri ligger naturligtvis också en utmaning när man översätter.

Som en extra upplysning- det finns ett Elsa Thulins översättarpris. Det delas ut av Sverigs författarförbund. HÄR en länk.

Om översättningar

Om översättningar skriver Lotta Olsson väldigt trevligt i dagens DN (Jag har tyvärr inte hittat någon länk). Lotta Olsson berättar bland annat att hon numera alltid först läser ett par sidor i en ny bok och sedan försöker hon gissa vem översättaren är. (Det kanske man skulle börja med själv- det är säkert mycket lärorikt och spännande). Några favoriter nämner hon: Carla Wiberg, Helena Ridelberg och Gun-Britt Sundström.

"Den bästa översättaren är ett slags spökskrivare och i sällsynta fall blir översättningen till och med bättre än originalet."

En liten lista på väl översatta böcker finns också i artikeln:

"Stolthet och fördom" av Jane Austen (ny översättning av Gun-Britt Sundström)

"Anna Karenina" av Leo Tolstoj (ny översättning av Ulla Roséen)

" Så har jag det nu" av Meg Rosoff och översatt av Helena Ridelberg.

Premio Saramago

" Premio Saramago" (Saramagopriset) är uppkallat efter nobelpristagaren José Saramago- och tilldelas portugisisk-språkiga författare (som man anser har gjort sig förtjänta). År 2003 gick detta pris till Adriana Lisboa från Brasilien. Priset har inte existerat särskilt länge och det finns ännu inte så många pristagare att räkna upp men förutom Adriana Lisboa har jag hittat :

Paulo José Miranda
José Luis Peixoto
Goncalo M Tavares
Valter Hugo Mae
Joao Tordo

De rödmarkerade har blivit översatta till engelska. HÄR en länk till mera information om Peixoto. Hans böcker har blivit översatta till många språk (dock inte till svenska).

Goncalo M Tavares är mest känd för sin prisbelönade roman "Jerusalem". Här en länk till hans blogg (på engelska).

Jag har stor lust att läsa något av dessa pristagare.

Om översättningar

På bilden: Den helige Hieronymus

Länge leve alla översättare- dessa alltför ofta anonyma uttolkare av ord och tankar från främmande språk till det egna, mera välbekanta. Vad vore vi utan dessa ordkonstnärer? Jag sänder en tacksamhetens tanke idag och de flesta andra dagar med läsning på "schemat".

Idag läser jag ytterligare ett kapitel i Britt Dahlströms eminenta bok "Bara om böcker- ur litteraturens värld från Anonym till Översättare" (och- den här essäsamlingen finns fortfarande att köpa för bara några tior i internetbokhandeln). Och... ja...ni förstår säkert att jag har börjat bakifrån.

Det finns massor av språk på vår jord- cirka femtusen, läser jag. Det är verkligen en stor mängd. Givetvis behövs det då "förmedlare", mellanhänder. De allra första översättningarna gjordes av klassiska verk och översättarkårens skyddshelgon är Hieronymus (347-420). Om översättandets historia i Sverige (från medeltid och fram till 1900-tal) har Greta Hjelm skrivit- i "Gud nåde alla fattiga översättare" (Carlssons förlag, 1996). Här får man lära sig att bibelöversättningarna blev en riktlinje för språket på sin tid. År 1526 inleds det som kallas det "nyare svenska skriftspråket". På 1800-talet tog det verkligen fart med översättandet- nu började det bli populärt med "följetänger"och översättarna hade bråda dagar. Ibland när det var stormigt på havet uteblev en del leveranser- ja, då fick översättaren fylla ut handlingen. (Men man fick ta det lite försiktigt med påhitten).

Flera av 1800-talets översättare var mycket skickliga och deras arbeten har blivit odödliga. Här nämner Britt Dahlström CVA Strandbergs Byrontolkningar och CJ Backmans Dickensöversättningar. Wendela Hebbe fick försörja sig och sina barn som språklärare innan hon anställdes som journalist på Aftonbladet hos Lars Johan Hierta. Hon översatte verk av Prosper Mérimée, Bulwer Lytton och Charles Dickens. Carl August Hagberg är en annan mycket känd översättare (själv har jag stött på honom när jag försökte traggla mig igenom en del Shakespeare-dramer under studietiden).

Så citerar jag dessa tänkvärda ord från Britt Dahlström:" Översättare är betydelsefulla kulturförmedlare och det tror jag att de känner. Det är en yrkesgrupp som tycker om att tala om språk och litteratur. De reflekterar gärna över sin uppgift." Det talas om översättarens fyra dygder: " noggrannhet, känslighet, anspråkslöshet, djärvhet."

Jag tycker också att vi ska tänka lite på vad Greta Hjelm säger i "Gud nåde alla fattiga översättare": " De flesta översättare har nog upplevt, att ett fel på hundra sidor uppmärksammas mer än hundra sidor god översättning av herrar recensenter."

Jag sänder många tacksamhetens tankar till de översättare som har hjälpt mig att kunna ta del av världslitteraturens pärlor.

Tänkvärd artikel

I gårdagens sydsvenska skriver Julia Svensson om bokmässan i Paris och citerar Per Olov Engquist. Nordisk litteratur är populär i Frankrike (och här sparas det inte på översättningar). Värre är det hos oss i Sverige. Läs artikeln här.

How about Australia this year?

Patrick White tilldelades Nobelpriset år 1973. Han använde pengarna han fick till att instifta ett eget pris- "The Patrick White Award". En prissumma på 25 000 Australiska dollars delas ut varje år: "to a writer who has been highly creative over a long period but has not necessarily received adequate recognition. Such writers are automatically eligible without the necessity for submissions."

-

Jag har roat mig med att gå igenom pristagarna för att se om deras verk blivit översatta till svenska. Resultatet måste sägas vara mycket nedslående. Det går nästan att räkna på ena handens fingrar.....

-

Christina Stead (pristagare 1974) "Miss Herbert" på Alba förlag 1980

-

Sumner Locke Elliott (pristagare år 1977)" Den slutna dörren" (Wahlström 1967)

-

Randolf Stow (prisgagare år 1979) "Besökare"(Forum 1983), "Karusellen i havet" (Cikada 1982), "Tystnadens landskap"(Cikada 1981), "Midnadt- en riktig rövarhistoria"( Cikada 1981)

-

Vivian Smith (pristagare år 1997) "Hästen från heden" (Rabén & Sjögren 1972)

-

Gerald Murnane (pristagare 1999) " Inlandet" (Symposium 1995), "Slätterna"(Bonnier Panache-serien 2005), "Sammetsvatten" (Bonnier Panache-serien 2009)

-

Janette Turner-Hospital (pristagare 2003) "Elfenbensgungan" (Trevi 1984), "Gränsland" (Trevi 1987), Tigern i tigergropen (Trevi 1985)"

-

Artur Lundkvist uppmärksammar bl a Bruce Beaver (pristagare 1982) i sin bok "Segling mot nya stjärnor- artiklar om utländsk litteratur" (1987).

Stregapriset - de svenska översättningarna

Igår ägnade jag en del tid åt att söka efter svenska översättningar till "Strega-pris-författare". Jag har hittat ett 30-tal som har fått böcker utgivna här i Sverige. Några av dem väckte faktiskt läsminnen- jag tror att en hel del italienskt översattes på 80-talet, framför allt.
-
Cesare Pavese finns representerad med flera böcker och Modernista förlag ger ut hans "Innan tuppen gal" inom kort (februari). Anti-fascist. Jag minns att jag läste "Månen och eldarna" och att jag blev mycket förtjust i Paveses sätt att skriva.
-
Elsa Morante blev mycket uppmärksammad med "Historien"- jag minns att jag läste och tyckte mycket om- den kom ut i svensk översättning senast år 2004. Hon var gift med författaren Alberto Moravia.
-
Dino Buzzati är mest känd för Tataröknen (svensk översättning 1948)- jag läste förra året- och jag länkar till mina tankar om boken här.
-
Natalia Ginzburg läste jag en del böcker av för sisådär 30 år sedan... "Familjen" kom ut 1981.
Natalia Ginzburg är en mycket intressant författarinna- Hon var mycket politisk aktiv och kämpade mot fascisterna under andra världskriget (med ord).
-
Umberto Eco känner väl de flesta till- han fick stort genombrott i Sverige med "Rosens namn"- "Rosens namn" finns fortfarande att få tag på- dessutom i billig pocket från Brombergs förlag.(och en hel del andra titlar finns också).
-
Claudio Magris har jag också läst lite av. Jag tycker mycket om hans "Donau" och "Mikrokosmos".
"Donau" beskriver en litterär resa längs den mytomspunna floden. Claudio Magris är född och uppväxt i Trieste- bara det är spännande.
-
Detta var bara ett skrap på ytan. Jag kommer att skriva mera om "Strega-författarna" och de böcker jag läst i sinom tid.

Bodil Zalesky intervjuar litteraturkritikern Martin Lagerholm

Jag länkar till en mycket intressant intervju - Bodil Zalesky och Martin Lagerholm (litteraturkritiker) diskuterar bland annat översättningar och bristen på dessa.....
-

Intervjun är från 2009.

,

Om översättningar

Jag har kikat lite på LIBRIS och konstaterar att det är dåligt med nyare översättningar av många av de klassiska science fiction-författarnas verk. Biblioteken har givetvis de äldre upplagorna men om man vill få tag på något för att stoppa i sin egen bokhylla verkar det vara lite besvärligt. Läser man på engelska är det naturligtvis inga problem.

-

Jag blev lite lätt bekymrad när jag konstaterade att Octavia Butler inte verkar ha översatts alls till vårt språk. Jag är just nu helt försjunken i hennes "Parable of the Sower" och efter 100 sidor konstaterar jag att hon skriver både bra och fängslande, hon skriver med hjärta. "Parable of the Sower" borde väl räknas till dystopi-science-fiction? (Rätta mig om jag har fel!).

-

Bekymrad och ledsen sitter jag som sagt här.... det är verkligen illa ställt med översättningslitteraturen. Det gäller ju inte bara science fiction- det gäller tysk litteratur, italiensk.... ja, listan kan göras hur lång som helst. Nog översattes det mycket mera förr? (Jag har ingen statistik men det känns så). Kan inte alla dessa mängder av svenska deckare få finansiera de där felande översättningarna? Jag har i och för sig inget emot deckare (jag läser gärna både Dorothy Sayers och Indridason) men jag skulle väldigt gärna vilja se lite annan litteratur på best-seller-listorna och jag ska väl inte sticka under stol med att jag nog blev lite besviken över att det blev en deckare (till) som fick bokbloggspriset.

-

All heder därför till bokförlaget Atlantis för deras fina serie "Atlantis väljer ur världslitteraturen". (hoppas att det kommer många fler titlar!)

-

Lördag morgon söder om landsvägen

(Inte mitt hus- det såg bara så skånskt och genuint gammalt ut....)
-
I arla morgonstund och i blåst och mörker tassade vi ut- husdjuret och jag - han för att markera revir på alla barrhögar som jag krattat ihop (furor ger nyttig motion under alla årstider) och jag för att vittja brevlådan på den efterlängtade Dagens nyheter (jag har helgprenumeration) för idag är det ju dags för "Boklördag"- hurra!
-
Långpromenad- sedan kaffe för mig och dietpellets för husdjuret (Hills I/d) och så äntligen kan jag slita åt mig bokbilagan. På sidan fyra läser jag något som gör mig mycket glad- artikeln "De unga förlagen satsar på nya kort"- här berättas om flera nya och djärva förlag- nystartade Astor t ex som kommer att ge ut litteratur översatt från spanska och italienska- italiensk litteratur i översättning råder det brist på- och det ska bli mycket spännande att se vad som ska hända med denna nya satsning. Även förlagen Sekwa och Thorén och Lindskog (fransk respektive tysk litteratur) kommer till tals.
-
Statistiken från Kungliga biblioteket talar sitt tydliga språk- det är illa ställt med översättningslitteraturen- men... visst hopp finns om en bättre framtid. Tyska titlar i översättning har gått upp från 21 till 36 (från 2002 till 2009)- det är förstås inte någon jordskredsökning... De engelska översättningarna har dock minskat från 818 till 735 under samma tid.
-
Så vill jag länka till en mycket fin recension av Uwe Timms bok "I skuggan av min bror"-
(nyligen utgiven på Thorén och Lindskog förlag) jag har läst boken på tyska men ska läsa den även på svenska. Den boken kan jag verkligen rekommendera å det varmaste.