Det var brännbart stoff han skrev om, Tolstoj, när han tog itu med kortromanen Hadji-Murat (som kom ut 1912 (och alltså postumt). Det tog flera år för Tolstoj att färdigställa stoffet till berättelsen som handlar om kriget i Tjetjenien (under mitten av 1800-talet).
Det är en sorglig historia från Kaukasus och inledningen är mycket vacker. Författaren går över ängar och fält mitt i sommaren- gräset är slaget och man ska just börja skära rågen. De vilda blommorna växer i sin allra största prakt och bara beskrivningen av dem är en stor njutning att läsa.
"Svagt doftar trampörtens ljusröda luddiga blommor, grant blå lyser den unga blåklinten i solen men mot aftonen och ålerdomen bleknar den och övergår i rött."
Så går berättarens blickar till en tistelblomma som i folkmun kallas för "tataren" - han försöker bryta av den för att sätta den till den bukett han plockat men tisteln låter sig inte betvingas- och han börjar att berätta historien om Hadji-Murat.
Det är krig och ryska trupper finns överallt i Kaukasus- man använder sina "muskler" för att slå ner alla självständighetsförsök och trots stora förluster så biter man sig fast- Hadji-Murat är en av Shamils närmaste män men nu lämnar han över sig till ryssarna- i hopp om att få sin fängslade familj frigiven.
Boken om Hadji-Murat är framför allt en nyttig historielektion och den visar med all önskvärd tydlighet att det inte alltid går att slå ner uppror med arméer och våld. Den ryske tsaren under den här tiden var Nikolaj I och i ett av kapitlen i boken får man läsa en mycket elak och säkert väldigt träffande beskrivning av honom.(Just det kapitlet vågade man inte ta med i 1912 års utgåva). Tsaren porträtteras som grym och liderlig och i stället för att döma ut dödsstraff utverkar han gatlopp. "Döms till 12 gatlopp mellan tusen man" Nikolaj. "Han njöt av att känna sig obevekligt grym och samtidigt tänka att han inte utdömde dödsstraff."
Tsar Nikolaj I vurmade mycket för militära parader, precis som sin far Paul I. Han hade även ärvt fler manér av denne despot: knutpiskan var ett redskap som delvis användes flitigt under Nikolajs regim, för att sedan ersättas av en annan pisksort med tre snärtar kallad pletj. Den bestraffningssort han själv föredrog var gatloppet, han brukade ibland "benåda" dödsdömda och istället tilldela dem "12 tusen spön", vilket alltså inte var någon benådning
Om Nikolaj I:s regeringstid skriver historikern Pogodin: "Tyst som en kyrkogård, ruttnande och stinkande, både fysiskt och moraliskt." Han efterträddes av sin son Alexander. (Källa: Wikipedia)
Boken är försedd med ett alldeles utmärkt efterord som visar på parallellerna med modern tid. Jag kan också konstatera att Tolstojs berättarkonst verkligen är närmast oslagbar.
2 kommentarer:
Vi läser många berättelser av Tolstoj just nu, och 'Hadju-Murat' finns i Tyskland i "Sämtliche Erzählungen" (alla berättelser) i en fin gammal utgåva (Insel förlaget, 5 volymer).
När jag var ung så läsde jag mycket mer av Dostojevskij än av Tolstoj. Det betyder för mig att jag kan läsa många berättelser av Tolstoj för första gången nu (jag bara känner Anna Karenina och "krig och fred".
Jag är säkert att Tolstoj skulle kritisera väldigt mycket i Ryssland idag, även om Tsar-tiderna var speciellt fruktansvärt och grym. Till exempel oligarker som "plötsligen" hade miljarder Dollar tack till Jeltsin, men miljoner av gamla och fattiga människor dog i Ryssland i Jeltsins tid, och ingen berättade om det. Oligarker finns fortfarande under Putin, de måste bara betala (ganska lite) skatt nu. Och i Ukraine är Oligarker också, precis som i Ryssland, men då är vi blind, det handlar om makt, inte om sanningen... Tolstoj, tror jag, skulle också kritisera väst-världen hårt idag. Och han är, som du säger, oerhört förträfflig som konstnär.
Klemperer: Jag är helt övertygad om att Tolstoj skulle ha mycket att säga om vår tid och hur mycket om fortfarande är så fel och orättvist och brutalt- människorna ändrar sig aldrig, verkar det som och minnet är för det mesta mycket kort. Precis som du läste jag mera Dostojevskij som ung - och då är det så underbart att "hitta" Tolstoj nu.
Skicka en kommentar