Min kusin står i begrepp att flytta och håller på att rensa ut bland både bokhyllor och annat. Han frågade mig om jag var intresserad av några danska böcker av äldre datum. Javisst, sa jag, om du inte själv vill ha dem så är de välkomna att få ett nytt hem hos mig. Nu har överlämnandnet skett (tre proppfulla kassar) och jag har sorterat och så har jag rest långt bakåt i tiden.
De här böckerna har flackat runt mycket- från Bornholm, från Jylland och från Västergötland -för att nu till slut alltså hamna i södra Sverige.
Den mycket vackra lilla boken ovan har titeln "Jomfru Else" och det är Ingeborg Maria Sick som är upphovskvinnan. Henne hade jag inte hört talas om men det visar sig att hon (i början av förra seklet) var en mycket populär och produktiv författarinna som fick sina böcker översatta till många språk- däribland svenska. Boken om Else kom i svensk översättning år 1906 (Jungfru Elsa) - den senaste översättningen av Sicks böcker daterar sig dock till 1927- här kan man nog tala om en tämligen bortglömd skribent.
Ingeborg Maria Sick (1858-1951) är mest känd för två biografier (eller kanske snarare romanbiografier) "Fångarnas vän" som handlar om den finländska filantropen Mathilda Wrede och "Pigen fra Danmark" där den danska missionären Karen Jeppes liv skildras.
Karen Jeppe (1876-1935) var en dansk missionär och nödhjälpsarbetare. År 1903 kom hon till Armenien för att försöka bistå med vad hon kunde. Turkarnas förföljelser av armenierna hade då pågått i cirka tio år och fasansfulla scener hade börjat utspela sig. Karen Jeppe vågade sitt liv för att hjälpa de olyckliga människorna. Hennes hälsa blev körd i botten och efter det första världskriget blev hon tvungen att återvända till Danmark för att rekreera sig. Det dröjde dock inte länge förrän hon for iväg igen- nu till Aleppo i Syrien dit många armenier hade tvingats fly.
Karen Jeppe dog där i Aleppo, drabbad av malaria och det är också i Aleppo som hon har fått sin grav. "Ved hendes begravelse kaldte den armenske ærkebiskop hende en elsket søster, der havde ofret sig for hans folk, det, hun forstod som næppe nogen anden."
På kyrkogården i Gylling finns idag en minnessten till "Armeniernas moder- Karen Jeppe".
Ett annat flyttstädningsfynd blev en hel serie (dock inte komplett) av Jeppe Aakjaers böcker. Det finns inget namn på titelsidorna men jag vet att den här lektyren kan bara ha tillhört min morfar. Så känns det som om han talar genom sidorna för hans liv hade flera beröringspunkter med Jeppe Aakjaers romanfigurer. Jag ska läsa med stor eftertanke och andakt. Jag är så glad för dessa gamla böcker.
4 kommentarer:
Men vilka vackra böcker! Grattis till att ha fått den här skatten. Så bra att de kom till dig, som verkligen uppskattar dem och säkert kommer att berätta om dem för oss.
Så härligt att sticka näsan i de tre kassarna och göra massor av fynd.
det låter som en riktig skatt, Ingrid!
så spännande! vi väntar på rapporter...
Jenny, Mimmimarie och Mrs C: Jag läser först några av Aakjaers noveller och jag kan bara konstatera att de gamla klassikerna håller än. Gamla böcker ska man vara rädd om och jag är väldigt tacksam att jag fått möjlighet att placera de här skatterna i min hylla!
Skicka en kommentar