William Gerhardie (1895-1977) var en engelsk författare och hans roman "Futility" finns faktiskt i svensk översättning (från 1930)- den ser ut att vara rejält utrensad från biblioteken.
Futility var Gerhardies första roman (från 1922) och han blev snabbt ett namn i hemlandet. Han rosades av bland andra Evelyn Waugh och H G Wells. "Futility" har handlingen förlagd till Ryssland ( välbekant för Gerhardie för där hade han tjänstgjort som militärattaché under tiden för första världskriget (Gerhardie var för övrigt född i St Petersburg).
Gerhardie fortsatte att skriva men efter 1939 kom inget mera från hans penna och så glömdes han bort.
Den här författaren blir jag rejält nyfiken på och det har faktiskt kommit ett par nytryck av hans böcker (på engelska).
4 kommentarer:
Lustigt nog gav jag bort Dido Davies biografi om William Gerhardie från 1990 så semt som i går, till en loppisaffär, oläst av mig - den var utrangerad från ett bibliotek och inte särskilt inbjudande, sliten och snedläst.
Det får bli en annan gång, eller också nöjer jag mig med vad Michael Holroyd skrivit om honom, i olika sammanhang. The Polyglots är nog Gerhardies bästa bok.
Michael Holroyd som bland annat åstadkommit stora biografier om George Bernhard Shaw och målaren Augustus John, och även skrivit läsvärda memoarer, upplevde jag för nu ganska många år sedan på en kurs på University of Surrey i Guildford.
Han var mycket underhållande när han talade om sin lättsamma och lättsinniga svenska mamma - hon var från Göteborg - som brukade dansa på borden på Englandsbåtarna från och till Harwich.
Mrs Holroyd - dvs Margaret Drabble - var mycket mindre flamboyant än sin svärmor och mera rakt på sak än sin man, snarast lite torr när hon talade om sina romaner.
Ivo Holmqvist: Gerhardie var fullkomligt okänd för mig men jag har faktiskt beställt en av hans böcker och så får vi se hur det går med läsningen. Holroyds biografi om Augustus John tror jag att jag har läst. Kanske skriver han även egna memoarer? Då kan man få läsa lite mera om mamman och hennes vilda liv. :-)
I den första av sina memoarer, Basil Street Blues från 1999, tar Michael Holroyd avstamp i de minnen som han förmådde sina föräldrar teckna ner inte långt innan de dog på 1980-talet. Samman med andra dokument han letat fram ger de bilden av
"a long, slow decline from English nobility on one side, and on the other a dramatic Scandinavian ancestry that could have been imagined by Isak Dinesen."
Den andra delen av hans minnen, Mosaic som kom 2004, avslöjar ännu mer om familjens historia:
"There is the discovery that his Swedish grandmother was the mistress of the French anarchist Jacques Prevert; and a letter from Margaret Forster about the beauty of his mother that leads to his remarkable account of a decade-long affair"
allt enligt texten på omslagsflikarna
Ivo Holmqvist: Tack!
Skicka en kommentar