måndag 13 december 2010

Ett par dikter av Claes Andersson

Claes Andersson- författare, läkare, politiker, musiker- var också en duktig fotbollsspelare...Claes Andersson var Finlands kulturminister 1995-1998.
-
Förtvivlan är ett alltför stort
ord, men jag vet inte.... Ty sorgen är
obotlig, den går aldrig över
Därav dess styrka, dess bördighet för det
som ännu inte förstörts inne i oss
Den som inte har sorgen har intet
Den som inte har sorgen kan ta sig till
med vad som helst! Med vem som helst!
Den som inte har sorgen har aldrig förlorat
någonting, aldrig ägt någonting
Smärtan och försoningen finns inte hos den
som aldrig haft sorgen Och dikten
växer bara ur sorgen, ur den sorg
som beretts ett rum i glädjens hjuls nav
och där klarnat till blick och förståelse. (Ur "Under"- 1984)

-
Vad förmår väl en snigel
mot en pansarvagn.
Ingen glödgas till mjöl inne i den.
Den rostar inte omgiven av lik.
Den mosar inte in någon i asfalten.
Knappt den gör en blomma förnär.
-
Men snigeln är snabbare.
Den når fram.
Den rör sig bland sådant som växer.
Den tar en omväg runt den brinnande staden.
Den har tiden på sin sida.
Den, liksom vänskapen mellan mänskorna. (Ur "Rumskamrater"1974

Inga kommentarer: