söndag 31 maj 2009

Robert Service


Robert Service är vildmarkens diktare- och jag tycker att han är extra aktuell just nu eftersom Kanadensisk litteratur har kommit på tapeten (på grund av all uppmärksamhet kring Alice Munro).
-

The Spell Of The Yukon
-
I wanted the gold, and I sought it,
I scrabbled and mucked like a slave.
Was it famine or scurvy -- I fought it;
I hurled my youth into a grave.
I wanted the gold, and I got it --
Came out with a fortune last fall, --
Yet somehow life's not what I thought it,
And somehow the gold isn't all.
------------------
There's gold, and it's haunting and haunting;
t's luring me on as of old;
Yet it isn't the gold that I'm wanting
So much as just finding the gold.
It's the great, big, broad land 'way up yonder,
It's the forests where silence has lease;
It's the beauty that thrills me with wonder,
It's the stillness that fills me with peace.

lördag 30 maj 2009

Hjalmar Söderberg

Hjalmar Söderberg är en svenska språkets mästare- så välformulerad... bland mitt arvegods finns hans samlade verk- och jag planerar omläsning och "ny"-läsning av flera av dem. Så ser jag att Lind & Co förlag har gett ut: (Redaktör Kaj Attorps)

"Jag tror på köttets lust och på själens obotliga ensamhet - Hjalmar Söderberg : de bästa citaten"

Oemotståndligt!
Här stjäl jag från AdLibris hemsida:
-
Det man har vunnit är ingenting. Det man har förlorat är allt.
-
Sprit är bra. Det hjälper en att glömma och att minnas.
-
Det är lika naturligt som att dumbommarna är i majoritet i riksdagen: de är i majoritet i folket.
-
Ja, pengar och pengar, det är det livet handlar om för dem som inte har några.

fredag 29 maj 2009

The wind in the willows- trailer




Kunde inte motstå den här lilla trailern. Jag håller på att läsa boken. Rapport kommer snart! (Min favorit är Mr Badger (grävlingen))

torsdag 28 maj 2009

Somerset Maugham




Snowflakes bloggade igår om Somerset Maugham. Jag saknar denne författare något oerhört. Tycker gott att Svensk TV kunde sända de fina filmatiseringarna av hans noveller i repris- det var något av en högtidsstund när vi bänkade oss, hela familjen, och bara njöt av dessa fina berättelser (någon gång på 60-talet....).
-
Jag kan också tala om att Maughams bok "The Moon and the Sixpence" torde vara den bok av alla jag någonsin läst som mest påverkat mitt liv.
-
"The Moon and the Sixpence" baserar sig på Gauguins liv (och jag tycker inte särskilt mycket om Gauguin vare sig som person eller som konstnär)-( i boken heter huvudpersonen Charles Strickland.) Jag var 22 år gammal när jag fick boken i födelsedagspresent med rådet att läsa och begrunda. Jag gjorde bådadera- och beslöt mig sedan för att "to thine own self be true". Det kom att innebära ett totalt uppbrott från invanda mönster och även om ungdomen snart förgår och ersätts av både yngre och övre medelålder ganska snart (för snart kanske...)- så kommer jag alltid att ha "The Moon and the Sixpence" överst bland mina favoritböcker (och favorit är inte rätt ord- boken var totalt omvälvande, som en revolution skulle man kunna säga...)
-
Jag har hittat några av Maughams noveller på en DVD så den kommer jag att beställa å det snaraste. I min pappas bokhylla fanns många böcker av Maugham- bland annat "Cakes and Ale" och "Off Human Bondage"- jag har läst båda men de tarvar en omläsning för att friska upp mitt minne.
-
Jag tackar Snowflakes för inspirationen!

onsdag 27 maj 2009

Tataröknen/The Tartar Steppe av Dino Buzzati


Den här boken är oerhört sorglig- och det är en bok jag aldrig någonsin kommer att glömma. Den förtjänar att bli läst av många.
-
Man har liknat Buzzati med Kafka- så till den milda grad att han (Buzzati) vägrade att läsa Kafkas verk.
-
"The Tartar Steppe" är en av de böcker som Alberto Manguel nämner i sin "A reading diary" (under ett år läste Manguel om tolv böcker). (The Tartar Steppe skrevs år 1938,på randen av ett världskrig).
-
Boken finns översatt till svenska - men den översättningen har åtskilliga år på nacken (1948)- själv tycker jag att det kan vara dags för en nyutgåva.
-
Drogo, bokens huvudperson, är soldat/officer och blir utposterad till ett fort beläget nära den så kallade "Tataröknen" (en oländig gränstrakt) någonstans i Europa. Han har en stor längtan- att få vara med om den "stora striden"- att få slåss mot den främmande här som alla på fortet väntar på.
-
Fortet (Fort Bastiani) är en mystisk, drömlik (och mardrömslik) plats- här existerar ingen normal tid- och det som händer utanför fortets väggar stannar där det är.
Drogo blir fångad av fortets mystik- och kan inte ta sig därifrån. När jag läser boken går mina tankar både till Kafka och till Beckett- men Buzzati skriver mera känslosamt, vackrare- det är något i den här boken som rör vid mitt allra innersta. Kanske är det för att Drogo egentligen kunde kallats "Everyman"- representerar han inte var och en av oss- våra hopp våra drömmar- och vad blir av dem i slutänden? "Tataröknen" handlar om tillvarons mening/meningslöshet- hur ingen undgår sitt öde.
-
"One September morning, Giovanni Drogo, being newly commissioned, set out from the city for Fort Bastiani; it was his first posting."
-
"At last Drogo will be alone and there on the horizon stretches a measureless sea, motionless, leaden. Now he will be tired; nearly all the houses along the way will have their windows shut and the few persons he sees will answer him with a sad gesture. The good things lay further back- far, far back and he has passed them by without knowing it. But it is too late to turn back; behind him swells the hum of the following multitude urged on by the same illusion but still invisible on the white road."
-
" Be brave, Drogo, this is the last card- go on to death like a soldier and let your bungled life at least have a good end. Take your revenge at last on fate- no one will sing your praises, no one will call you hero or anything of the kind; but for once it is worth the effort. Step across the shadow line with a firm step, erect as if on parade and even smile, if you can. After all, your conscience does not weigh on you too much and God will doubtless pardon you."

tisdag 26 maj 2009

På gång....














Även jag har börjat prenumerera på tidskriften "Karavan" (tack Hermia!) Årets första nummer ligger på mitt läsbord och jag ser så fram emot att inspireras till läsning av just den typ av litteratur som jag själv läser alldeles för lite av.


-


Vidare har jag bestämt mig för att försöka läsa några av de tolv böcker som Alberto Manguel beskriver i sin "A Reading Diary"- först ut är Dino Buzzatis "The Tartar Steppe". "The Wind in the Willows" står på tur och jag funderar fortfarande på nummer tre... (tretalet är magiskt!)


-


Igår kom också (mycket efterlängtat) Edna St. Vincent Millays samlade dikter neddimpande i brevlådan.
-
Fotot: Percé Rock- på Gaspé-halvön i Kanada (Quebec).


söndag 24 maj 2009

Acquainted with the Night

Acquainted With The Night
-
I have been one acquainted with the night.
I have walked out in rain -- and back in rain.
I have outwalked the furthest city light.
I have looked down the saddest city lane.
I have passed by the watchman on his beat
And dropped my eyes, unwilling to explain.
-
I have stood still and stopped the sound of feet
When far away an interrupted cry
Came over houses from another street,
-
But not to call me back or say good-bye;
And further still at an unearthly height,
O luminary clock against the sky
-
Proclaimed the time was neither wrong nor right.
I have been one acquainted with the night.

Robert Lee Frost

Nattens inre av Leonora Miano


Boken har också recenserats av Hermia
Leonora Miano kommer ursprungligen från Kamerun men i boken skriver hon om ett helt fiktivt land i Afrika. Det är en skrämmande bok- en mycket otäck bok. Jag var bra nära att lägga undan den- men fortsatte läsningen trots allt för vad Miano skriver känns oerhört viktigt.
Huvudpersonen i boken är Ayané- hon återvänder till sin hemby för att vara med sin mor som är döende. Ayané betraktas som en utböling, något av en häxa till och med- hon utgör en kontrast till de gamla sedvänjorna- de som många i hembyn inte vill på något sätt förändra.
När Ayanés mor har lämnat det jordiska händer något fruktansvärt- byn intas av milis- rebelltrupper. Dessa rebeller är fullständigt galna av hat - och det mest mardrömsaktiga scenario utspelar sig framför ögonen på byborna- tortyr, våld, ond bråd död. De värsta av övergrepp.
Leonora Mianos bok skapar många tankar- och i den ställs det gamla Afrika mot det nya Afrika- också- vem bär skulden till detta våld? Kolonisatörerna? Afrikanerna själva? Hur långt kan man gå/sjunka som människa för att rädda sitt eget liv? Finna det något hopp om en fredlig samexistens?
För att citera baksidan på boken" I sin bok undersöker Leonora Miano vad som får människor att acceptera det värsta och vad som utgör den afrikanska identiteten ida. "Nattens inre" är en skakande och suggestiv uppgörelse med Afrikas demoner, som samtidigt är våra egna.

fredag 22 maj 2009

Näckrosön av Eva-Stina Byggmästar


Jag har fallit för Byggmästars diktande- pladask. Den här diktsamlingen utgör inget undantag. Visst- några recensioner pratar om "för mycket halleluja"- men jag känner inte på det viset. Jag tycker bara det är vackert. Jag kan inte beskriva mig själv som en speciellt religiös person- men jag kan ändå uppskatta den här typen av lyrik.
Oceanen är ett hav av tårar,
därför ger den liv:
fiskar, koraller, pärlor
och ädelstenar- vad allt
kan inte dina tårar rymma:
skogar av sjögräs,
valar och plankton,
osynliga marmorkatedraler
med vita kors på höga vita torn.
Det är bara så otroligt vackert......

torsdag 21 maj 2009

En kinesisk klassiker


Om tillvarons oändliga gåta.....


"One night I was a butterfly, fluttering happily around. Then I awoke, and found that I was a man. But what am I in truth? A man who dreams he is a butterfly, or a butterfly who dreams he is a man?


Zhuang Zi

onsdag 20 maj 2009

Under mangoträdet av Vaikom Muhammad Basheer



Bokförlaget Tranan har gett ut tre berättelser av Basheer och samlat dem i en volym (och är inte omslaget vackert?)

-

I förordet får vi veta mera om författaren- och vilken fin beskrivning: "Basheer var sina läsares vän, gatans och jordens uttolkare, en folkets men också författarnas berättare".

-

Vemodig humor.... så kännetecknar man hans berättarstil.

-

Den första berättelsen (som gett namn åt boken) "Under Mangoträdet" är dock mera karaktäriserad av vemod och sorg än av humor (även om humorn finns där). Det är historien om Suhra och Majid- från barndom till för tidig död- en historia om vänskap, kärlek och livets grymhet och orättvisa. Det finns också något djupt filosofiskt i berättelsen- här ett exempel: )


-

Majid är inte så duktig på att räkna enligt skolans sätt att se det men...

-

"En gång frågade läraren Majid : "Vad blir ett plus ett?" Nu är det så att varenda människa i hela världen vet att ett och ett blir två. Men Majid hade en häpnadsväckande lösning på problemet som fick läraren att brista i skratt:--- "Majid tänkte noga efter innan han svarade. Två floder som flyter samman rinner som en enda större flod. Ett plus ett blir följaktligen ett större "ett". "Ett större ett!" förkunnade han stolt när han räknat ut det.

-

Berättelse nummer två "Morfar hade en elefant" (och titeln syftar till drömmar om det som en gång varit- )- Huvudpersonerna är Kunjupatumma och Nishar- kärlek- vänskap- men i mera hoppfull tappning.

-

Min favorit av de tre "novellerna" är "Pattummas get"- åh vilken berättare Basheer är! Här blir berättelsen biografisk och man får en god insyn i hur det är att leva i storfamilj- med alla bekymmer och all oreda som så lätt kan uppstå. Mitt i allt detta kaos finns en get! (och det blir en till så småningom)- en get som bland annat äter böcker. Författaren försöker att vrida och vända på både sig själv och sina göranden och låtanden så att han ska kunna få lugn och ro- men... det lyckas dåligt. Den här berättelsen är så fylld av humor och berättarglädje...

-

"Den man som skrev den sanna historien om Pattummas get var en oerfaren ungkarl. (Det finns inga erfarna ungkarlar!) Den som skriver denna inledning är en erfaren äkta man. (Hurra för alla hustrur!) Inget annat nytt finns att meddela. Vad jag borde ha sagt är att jag lever ett fridfullt och lyckligt liv. Men det innehåller varken frid eller lycka.

Jag håller på att bygga mig ett hus!"

-

Jag kan å det varmaste rekommendera denna bok. Jag vill speciellt ge en eloge till de förnämliga för- och efterorden som gör att man kommer så mycket närmare denna gudabenådade berättare.

tisdag 19 maj 2009

Läsning pågår





"Under Mangoträdet" är färdigläst och jag ska skriva ner mina intryck och funderingar om boken- men jag kan redan nu säga att den bjöd på en underbar läsupplevelse!

-

Assia Djebars novellsamling "The tongue's blood does not run dry" borde jag ha läst på franska... men... jag valde den (för mig) enklare lösningen. Assia Djebars litteratur känner jag att jag vill fördjupa mig i- en så intressant kvinna!

-

I kväll ska jag titta på Stephen Fry och hans sökande efter sina rötter. Den engelska serien "Who do you think you are" är betydligt bättre gjord än den svenska varianten som visades för några veckor sedan på svensk TV.

måndag 18 maj 2009

Tema-trio: Norska favoriter


Den här tema-trion blev jag extra glad för. Nordiskt! Jag har fått så många goda boktips från bl a Bai från Norge! (Jag väntar att få mitt ex av "Mengele Zoo" från AdLibris vilken dag som helst!)
-
Norska favoriter så- jag börjar med den store skalden-
-
1. Henrik Ibsen. Av hans dramer väljer jag "En Folkefiende". Den pjäsen har evig aktualitet. Jag känner för Stockmann- in i själen.
-
2. Cora Sandel och hennes Alberte-böcker- men också hennes noveller- "Carmen och Maja" till exempel. Otroligt skickligt skrivet.
-
Aust-Vågøy(Mars 1941)
-
De brente våre gårder.
De drepte våre menn.
La våre hjerter hamre
det om og om igjen.
-
La våre hjerter hugge
med harde, vonde slag.
De brente våre gårder.
De gjorde det i dag.
-
De brente våre gårder.
De drepte våre menn.
Bak hver som gikk i døden,
står tusener igjen.
-
Står tusen andre samlet
i steil og naken tross.
Å, døde kamerater,
de kuer aldri oss.
-
Mina ord är helt överflödiga- den dikten är så otroligt stark.

söndag 17 maj 2009

Mormor



Min mormor Jenny med sin äldsta dotter Inger. Min mormor fick jag aldrig träffa- hon dog 1918 - men jag har många brev och kort och även hennes poesialbum.
-
Ur detta album hämtar jag denna lilla dikt:
-
Stands unge Pige i din Gang.
Kast Blikket ad din Vej tilbage.
Tag Afsked med de fagre Dage,
Forbi er Barnets lette Gang.
Blandt skönne Minder du dem gjemmer.
Du ingensinde vil dem glemme.
Men aldrig komme De igjen.

Min mormors historia


Mormödrar (och farmödrar) är ofta viktiga personer i ett barns liv- i boken "Min mormors historia" skriver tolv författare om just sina mormödrar.
-
Jag hade en hel del förväntningar på de här berättelserna- men tyvärr blev jag rejält besviken. Det är alldeles för mycket "detta har jag fått i uppdrag att skriva"- över hela anrättningen. Det framgår med all önskvärd tydlighet av till exempel Bodil Malmstens mormors-historia som hon kallar "Tiotusen tecken om min mormor- momma".
-
Den enda mormodern som lämnar ett bestående och djupt intryck på mig är Agneta Plejels. Här ett smakprov:
Scenen: Mormors födelsedagskalas i augusti.
-
"Det var en backanal, musikalisk och rusig fylld av glädje. Mormor, som tyckte att alkohol smakade illa och aldrig hade dragit ett bloss på en cigarett, var festens stillsamma mittpunkt. Hon log och njöt av larmet och den explosiva livsfröjd som hon var upphov till. Hon var i sitt esse i denna krets. Och förmodligen inte i någon annan. Men här var hon det. Hennes ögonkast var livliga, hennes ansikte mjukt och lyckligt, hon drog på mun åt kvicka repliker och till slut skrattade hon så att hon kiknade".
-
Agneta Plejel har skrivit mera om sin mormor och sin släkt i boken "Vindspejare".

lördag 16 maj 2009

Kulturfyran om Indisk litteratur mm

1. Hur många böcker av indiska författare har du läst?

Runt ett dussin skulle jag tro. Senast läste jag "Love Marriage" av V.V. Ganeshananthan (hon har sina rötter på Sri Lanka). Anita Nair och Anita Desai är favoriter- även Jhumpa Lahiri är jag mycket förtjust i och naturligtvis Rabindranath Tagore....

2. Från vilka länder kommer de författare som du läser mest? Vilket land har du aldrig läst någon bok från?

USA och Storbritannien som svar på första delfrågan.Vad har jag inte läst? Jag har många länder att utforska vad gäller författare: Burma, flera Afrikanska länder... alla dessa ö-riken i Oceanien.... listan kan säkert göras ändå längre. Thailand? (inte säker). Paraguay?

3. Hur hittar du nya böcker? Bokrecensioner? Bloggtips? Kompistips? Hyllan på biblioteket? I bokhandeln?

Alla ovan nämnda!

4. Det finns en barnbok om en tiger och en björn som vandrar och vandrar för att ta sig till sina drömmars land. Vilket är dina drömmars land?

Jag har inte ett enda drömland- jag har flera. Grekland, USA, Frankrike.... Danmark.... och alla dessa öar i Oceanien... Nya Zealand.... Fick jag bara välja ett skulle det bli USA- för den storslagna naturen - jag skulle vilja se "the Great Plains".

fredag 15 maj 2009

An Elegy for Easterly av Petina Gappah


Petina Gappah kommer från Zimbabwe. Numera är hon bosatt i Schweiz. "An Elegy for Easterly" är hennes första bok och den består av sammanlagt tretton noveller.
-
Det sägs om Gappah att hon är Zimbabwes röst. I novellsamlingen får vi möta människor som på något sätt tappat kontrollen över sina liv- de har fastnat i en situation som de inte verkar råda över längre.
-
Mugabes Zimbabwe är inget trevligt land att bo i- och detta är givetvis"the understatement of the year". Här frodas korruptionen- det råder ekonomiskt kaos och människor dör (en masse) av HIV.
-
Gappah skriver med humor men den har en spetsig udd- skrattet fastnar i halsen. I novellen "Something nice from London" kan man lätt förledas att tro att huvudpersonerna (en Zimbabwisk familj) väntar på någon fin souvenir eller någon lämplig present från England- men "something nice from London" visar sig vara en kista med den avlidne sonens stoft.
-
Här ett utdrag från novellen som gett namn åt boken "An Elegy for Easterly"- "If government said inflation would go down, it was sure to rise. If they said there was a bumper harvest, starvation would follow. "If the government says the sky is blue, we should all look up to check" said BaToby.
-
Jag har läst att Petina Gappah snart kommer ut med sin första roman- den tänker jag lägga till på min "vill-läsa-lista".

torsdag 14 maj 2009

100 franska författare

Av min mycket goda väninna i Frankrike fick jag flera intressanta tidningsklipp- bland annat några sidor ur tidskriften "Télérama"- hundra franska författare har fått välja sina tio favoritböcker.
-
De författare som fått "högst favoritstatus" är :
-
Marcel Proust
William Faulkner
Gustave Flaubert
Fjodor Dostojevski
Virginia Woolf
Franz Kafka
Louis-Ferdinand Céline
Samuel Beckett
Arthur Rimbaud
Stendhal
Mme de La Fayette

dessa tio toppar listan.

Jag noterar med extra stort intresse William Faulkners placering som nr 2!

Galadriel

Which Fantasy/SciFi Character Are You?



Possessing a rare combination of wisdom and humility, while serenely dominating your environment you selflessly use your powers to care for others.

Even the smallest person can change the course of the future.

Trevligt test! Jag fann det hos Lyran (som fann det hos Snowflake).

tisdag 12 maj 2009

Libanon- inbördeskrig sett ur ett barns ögon


Alexandre Najjar har tagit mig med på en resa bakåt i tiden- till inbördeskrigets Libanon, som han upplevde som barn. Det är med barnets ögon han skildrar krigets hemska verklighet. Mycket har det skrivits om denna bok och den är väl värd den uppmärksamhet den fått.
-
Jag har läst och begrundat och jag minns- när jag var mycket ung gick det massor av charter-resor till Beirut- det var ett populärt resmål. Så kom kriget och de bilder man fick se på TV-skärmen visade de vanliga hemskheterna- raserade hus, lemlästade människor- hatet som flödade.
-
Ett av kapitlen i boken berör mig extra mycket "The corpse"-
-
"Do you remember your first corpse?" Uncle Michel talks about my first corpse as if it were my first kiss.
"Yes, I was nine."
-
Så beskriver Najjar hur han såg en tillfångatagen krypskytt som bundits bakom en jeep- och som blir dragen genom Beiruts gator- med blödande fötter och svårt sargad ber han om vatten.
-
"But just as the sniper swallowed the liquid, the militiaman, in one swift movement, drew a knife and slit his throat". I saw him brandish the severed head, then put it on the hood of the Jeep. Decked with this trophy, the vehicles started up and resumed its procession through the streets of the capital. How could anyone forget? Hundreds kids witnessed it, like me, and had sleepless nights, unable to rid their minds of this image."
-
Så frågar Najjar sin farbror : "And you Uncle Michel? Michel svarar: My first corpse was my grandfather's."
-
Najjar har skrivit en mycket tänkvärd och som jag tror sann bok om inbördeskrigets Libanon. En bok jag kommer att läsa om.

måndag 11 maj 2009

Tema-trio: Omläsningar


Omläsningar är ämnet för veckans tema-trio. Jag läser gärna om vissa böcker med jämna mellanrum.
1. Som nummer ett på min lista kommer (utan konkurrens) Vilhelm Mobergs utvandrar-epos. Mobergs berättelse om Kristina och Karl Oskar och deras vänner och bekanta från Ljuder är något av det mest fängslande som skrivits på svenska språket enligt mitt förmenande.
-
2. Cora Sandels böcker om Alberte. De här böckerna handlar också om att "komma ut" att slita sig fri från det invanda. Alberte är jag mycket fäst vid.
-
3. Carl Grimbergs Svenska folkets underbara öden- Grimbergs böcker har några år på nacken (min upplaga är tryckt år 1917) men de håller än (även om han säkert inte alltid är så källtrogen)- mycket roligt blir det t ex när han återger de så kallade "skällebreven" som skickades mellan Johan den tredje och Ivan den förskräcklige.
-
Den 18 mars 1573 skriver Johan följande till Ivan: "Vi have bekommit din skrivelse och därutav nu som tillförene förnummit, vad oförnuftig, bondaktig högfärd, lögn och föraktelse du brukar emot Oss. Men om Vi icke hade hört, att din fader var storfurste uti Ryssland, då hade Vi väl haft orsak att taga den mening därav, att någon munk eller bondekarl hade varit fader åt dig, efter du skriver så obeskedligt, liksom du hade varit uppfödd ibland bönder eller annat löst parti, som ingen ära veta."

söndag 10 maj 2009

El ingenioso hidalgo Don Quijote de la Mancha

En av Manguels tolv "omläsningsböcker" var "Don Quijote" av Miguel de Cervantes. Själv har jag bara läst boken i väldigt förkortad upplaga. När jag städade bland mina hyllor hittade jag den här gamla vackra utgåvan- från 1931 och med både färgillustrationer och svartvita naturfoton.

Nu är det förstås ett litet aber.... jag behärskar inte spanska språket särskilt väl.... så jag får nöja mig med att "skumma" och njuta av de vackra bilderna. (Boken var min mammas).

lördag 9 maj 2009

Mary Oliver


Wild Geese

av Mary Oliver

-
You do not have to be good.

You do not have to walk on your knees

for a hundred miles through the desert repenting.

You only have to let the soft animal of your body

love what it loves.

Tell me about despair, yours, and I will tell you mine.

Meanwhile the world goes on.

Meanwhile the sun and the clear pebbles of the rain

are moving across the landscapes,

over the prairies and the deep trees,

the mountains and the rivers.

Meanwhile the wild geese, high in the clean blue air,

are heading home again.

Whoever you are, no matter how lonely,

the world offers itself to your imagination,

calls to you like the wild geese, harsh and exciting —

over and over announcing your place

in the family of things.


från Dream Work av Mary Oliver

Vermont painters- Dog daze av Judith Beaney

Jag kunde inte motstå den här hundmålningen. Det är något med hela uppsynen.....

Läsning om läsning- A Year of Favourite Books av Alberto Manguel


Alberto Manguel skriver om hur han under ett års tid läste om 12 favoritböcker. Samtidigt håller han på att flytta in i sitt nyligen inköpta hus i Frankrike- (alla hans böcker ska få plats i en speciell tillbyggnad- ett efterlängtat eget bibliotek).
-
Det är en inspirerande bok- kanske lockas jag inte att läsa alla Manguels favoritböcker (men ett par har jag noterat- "Kim" av Rudyard Kipling och Dino Buzzatis "The Tartar Steppe". Med många utvikningar och funderingar kring sina böcker sätter Manguel färg på anrättningen. Han är speciellt förtjust i att göra listor....
Här en lista på författarens favoritstäder:
Venedig- Hobart- Madrid- Edinburgh- Bologna- Istanbul- Poitiers- Sélestat- Oslo- Bogotá-Tiradentes- Algiers- St John's (New Foundland).
(Det finns många andra listor i boken).
-
"The house which we bought two years ago, is a wonderful house, a magical house. It rises on a small hill where once stood a temple to Dionysus, now replaced by a church dedicated to Saint Martin. The church, with which we share a wall, dates back to the thirteenth century, so we believe that the house was built around that time, and then was enlarged four or five centuries later."
-
"London is not at its most pleasant in July. I like Swift's curse concerning London, in his Stella journal: "May my enemies live here in summer!".
-
"And I, of course, will disappear, the new wall too will fall away, the books will be scattered. But that of which we all form part, a part however small, will stay on, fixed under the stars. And, as in the eye of a sculptor chiselling away at a stone, the whole will be all the more beautiful for our absence."
-
Ytterligare ett par av de tolv utvalda böckerna: Valfrändskaper av Goethe, Surfacing av Margaret Atwood, The Wind in the Willows av Kenneth Grahame.

fredag 8 maj 2009

Edna St. Vincent Millay och New England



Hos Hermia finns mycket intressant att läsa om Edna St Vincent Millay.

-

Själv har jag Nancy Mitfords biografi om henne i min bokhylla och jag känner stor lust att skaffa de samlade dikterna också.

-

Under en tid i mitt liv bodde jag i Massachusetts- i början tyckte jag att det var väldigt svårt att bli van vid det amerikanska samhället- men... jag hittade i alla fall vägen till närmsta bibliotek. När livet har känts jobbigt har speciellt lyriken blivit en tröst för mig.

-

Jag ville gärna lära mig mera om just poeter från New England- och jag hittade diktsamlingar av Edna St Vincent Millay och Elizabeth Bishop. New England är hem för många intressanta författare!

-
Maine- (Edna Vincent Millay's hemstat) tycker jag så mycket om- havet, de karga klipporna ,känslan av att vara "bortom allfartsvägarna".... en plats för poeter... verkligen.


Portland Head, Maine

torsdag 7 maj 2009

Edna St. Vincent Millay



First Fig

My candle burns at both ends;

It will not last the night;

But ah, my foes, and oh, my friends—

It gives a lovely light.
-
Edna St. Vincent Millay

Året var 1950




Nat King Cole underhöll med Mona Lisa


Så hoppar även jag på Bokmanias utmaning. Hmmmm- det krävde en del "research"- men så bra- då lär man sig något!


Vi fick en ny kung- Gustav VI Adolf "Plikten framför allt" uppsteg på tronen. Koreakriget bröt ut. Brevportot var 20 öre och i Skåne var "vildkaninen synnerligen allmän på sandiga jordar" och larver av äpplerödgump (fniss) förekom i massor på Ven (så nu vet vi det!).


Så över till litteraturens värld:


Ylva Eggerhorn föddes och George Orwell, Edna St Vincent Millay och George Bernard Shaw lämnade det jordiska.


Ray Bradbury kom ut med "Martian Chronicles", Pablo Neruda med "Canto General" och Doris Lessing med "The Grass is singing". I Sverige var en stor bokhändelse utgivningen av Pär Lagerkvists Barabbas.


Nobelpriset i litteratur gick till Bertrand Russell och Pulitzer priset "for fiction" tilldelades A.B Guthrie för "The Way West".


Minnesvärt på barnboksfronten: Kajsa Kavat av Astrid Lindgren.


en liten äpplerödgump

Böcker och bibliotek




Jag hittade dessa rader av Eva-Stina Byggmästar:

"Talar böckerna,
dikterna med varann eller vad
är det för ett mummel i biblioteken-
-
men se där, kunnig personal hittar i skrymslen,
underbara bortglömda poeter redan, halvt om
halvt osynlighetsförvandlade, (det är då alls)
inget problem man tar dem vid handen och
de blir sig själva igen, så får de färg
-
igen
-
som en primadonna-

(från "Men hur små poeter finns det egentligen")

Dagens fynd för min del var bland annat Martin Andersen-Nexös "Ditte människobarn" och Ismaïl Kadarés "Stäppgudars skymning"

onsdag 6 maj 2009

Alberto Manguel


Jag läser just nu "A reading diary"- a Year of Favourite Books- skriven av Alberto Manguel. En mycket inspirerande bok som jag återkommer till inom kort.
-
Alberto Manguel är verkligen en kosmopolit i ordets bästa mening- född i Argentina men han har varit bosatt i flera olika länder. Jag gillar hans "brokighet"- och hans bibliotek skulle jag gärna (vördnadsfullt) vilja kika in i (30 000 titlar.....)

Den Otacksamma av Ying Chen


Detta är ett bokomslag som tilltalar mig- enkelt och talande. Fotot av den unga kvinnan med sitt sorgsna ansikte speglar också så väl bokens innehåll.
-
Ying Chen är kinesiska men bosatt i Kanada- hon skriver sina böcker på franska- en kombination som verkar extra magnetisk på mig... och jag blev inte besviken efter läsningen av "Den otacksamma". (Utgiven av Elisabeth Grate förlag).
-
Det är en kuslig bok- berättar-jaget är anden efter dottern (Yan Zi) till en icke så älskad mor. Yan Zi har slutligen fått sin hämnd på modern- genom att ta sitt eget liv vill hon nu döma sin mor till evigt lidande.
-
" Jag brann av lust att se mamma lida vid åsynen av mitt lik. Lida så att hon kräktes blod. En tröstlös smärta. Livet skulle rinna henne ur händerna och hon skulle inte ha några efterkommande. --- Hennes enda dotter skulle flyga iväg långt bort från henne likt en mördande vindstöt som blåser förbi och obarmhärtigt ruskar ett träd utan att stanna upp."
-
Berättelsen ger tillbakablickar på Yan Zis liv och vi får följa henne under hennes sista dagar och timmar. Slutet blir inte riktigt som hon har tänkt sig - och kanske inte heller det slutliga resultatet.
-
Jag ser ingenting längre. Jag ser inte mamma. Jag har ingen mamma, ingen domare Yanluo. Minnet av mamma löses upp i detta oföränderliga ljus. Minnet dunstar bort liksom molnet som bär mig. Genom minnets dimmor når mig en sista mänsklig röst som en förtrollad klagan, kanske skriket från ett spädbarn: - Mamma!
-
Ying Chen kommer jag att läsa mera av.

tisdag 5 maj 2009

Herta Müller- Hjärtdjur


Jag har haft förmånen att växa upp i ett land där yttrandefrihet och demokrati tas för givet. Vi har inte drabbats av krig på över 200 år- vi lever i vår egen lilla avkrok av världen och det är alldeles för lätt att avskärma sig-låta bubblan sluta sig kring oss.

-

Rumänien har gått igenom krig, gränstvister, svält- den ena diktaturen har följts av den andra- och mellan 1965 och 1989 härskade Ceaucescu- den värste tyrannen av dem alla.

-

Herta Müllers Rumänien är ett land fyllt av skräck, våld, angiveri- det är svart och hopplösheten ligger som ett kvävande täcke över allt och alla. "Hjärtdjur" är skriven på ett mycket poetiskt språk- ett språk med mycken symbolik (och understundom kräver det en del möda att förstå- i vart fall för mig)- detta är en bok som jag kommer att läsa om- för att hitta nya tankar och nya infallsvinklar. (Den omläsningen gör jag mycket gärna).

-

Romanens ego är en kvinna utan namn, student- hon bor i "en liten kvadrat till rum, ett fönster, sex flickor, sex sängar, under varje säng en resväska----" i rummet hör och ser högtalarna allt vad som görs.

-

I fabrikerna tillverkar de tvångsförlyttade bönderna "trämeloner och plåtfår.
"De var hemmastadda med sin rädsla. Fabriken, bodegan, affärerna och bostadsområdena, järnvägshallarna och tågresorna med vete-, solros- och majsfält höll uppsikt. Spårvagnarna, sjukhusen, kyrkogårdarna. Väggarna och den öppna himlen. Och om det ändå hände, som så ofta, att fyllan blev oförsiktig, var det väggarnas och takens eller den öppna himlens fel, snarare än den mänskliga hjärnans avsikt."
-

Lola- studentskan som inte orkar med sitt liv längre hänger sig i garderoben- det som följer är helt absurt- som bara livet i en diktatur kan vara (föreställer jag mig) "Två dagar senare uteslöts den hängda Lola ur partiet och skrevs ut från högskolan klockan fyra i den stora aulan. Ett hundratal människor var närvarande. Någon stod i talarstolen och sade: Hon har lurat oss alla, hon förtjänar inte att vara studentska i vårt land och medlem i vårt parti. Alla applåderade."

-

Vännerna Edgar, Georg och Kurt tillhör liksom berättarjaget den tyska minoriteten- de gömmer anteckningsböcker i en sommarstuga- samtliga blir intagna till förhör- när de brevväxlar måste de använda sig av kodord. "I en diktatur kan det inte finnas städer, eftersom allt är smått när det är bevakat". Av de tre vännerna överlever bara Edgar.

-

"Hjärtdjur" kan inte lämna någon läsare oberörd. Själv får jag mycket svårt att andas- det blir trångt i hjärttrakten. Det går inte att värja sig för orden som strömmar från sidorna- orden som så obarmhärtigt skildrar diktaturens alla fasor. "Hjärtdjur" är en av mina starkatste läsupplevelser- någonsin.

måndag 4 maj 2009

Tematrio- Hembygden

Malmö Stadsteater. Foto: Ronny Bergström
-
Malmö är min hemstad men jag bor numera söder om landsvägen. Det Malmö jag växte upp i finns inte längre (och jag längtar inte tillbaka.)
Tre författare från min hembygd... jag sträcker mig lite utanför Malmös gränser....
-
1. Jacques Werup är förvisso en son av Malmö- han är både lyriker och skönlitterär författare (och musiker). Hans bok "Hemstaden" handlar om just Malmö och i den finns mycket som jag kan nicka igenkännande åt... hans dikter från Österlen är jag mycket förtjust i- Werup har också ett underbart sinne för humor. I en av hans böcker skildrar han hur han efter en utrikes resa är på väg hem och det första han ser på Ystadfärjan är en bil med dekalen "Veberöds gymnastikförening ger livet mening"- .......
-
2. Anders Österling (är inte född i Malmö men han tillbringade många av sina somrar söder om landsvägen)- han var under många år Svenska Akademins ständige sekreterare. Hans naturlyrik älskar jag.
-
Kring skepp och gravskepp glittrar böljeskummet
mångtusenårigt och mångtusenmila,
och tiden byter hälsningar med rummet
i seglens rörelse och blockens vila,
och marken strör sin blom
kring stentung ålderdom,och lärkan slår,
och Skånes somrar ila. (sista versen av Ales Stenar)
-
3. Hjalmar Gullberg- ännu en Malmöit- en av de finaste poeterna Sverige har frambringat. Här några strofer ur "Förklädd Gud"
Än vandra gudar över denna jord.
En av dem sitter kanske vid ditt bord.
-
Tro ej att någonsin en gud kan dö.
Han går förbi dig, men din blick är slö.
-
Han bär ej spira eller purpurskrud.
Blott av hans verkan känner man en gud.
-
Den regeln har ej blivit överträdd:
är gud på jorden, vandrar han förklädd.

söndag 3 maj 2009

Olivia Manning




Olivia Mannings böcker om Balkan och Levanten läste jag för ganska många år sedan- nu ska jag läsa om dem. För mig är de framför allt intressanta dokument från en turbulent tid i Europas historia.

-

Tv-serien "Fortunes of War" finns på DVD - fina skådespelare - Kenneth Branagh och Emma Thompson (bland andra).

Rumänien


Jag har kommit en bra bit in i "Hjärtdjur" av Herta Müller. Boken kommer att bli utläst snart och den ger mersmak så jag har beställt ytterligare en bok av Müller från AdLibris.
-
Jag läser samtidigt i Misha Glennys bok "The Balkans" (mycket bra bok!) om Rumäniens historia. Efter att ha yttrat sig MOT Sovjetunionens inmarsch i Tjeckoslovakinen 1968 (och det gjorde att han vann en hel del poäng i väst) drogs Ceausescu mot Nord-Korea, Folkrepubliken Kina och Nord-Vietnam (Ceausescu beökte dessa länder 1971 tillsammans med sin hustru Elena). Han verkar ha drabbats av storhetsvansinne efter detta och han formulerade ihop "de 17 teserna". Jag citerar Glenny: "The theses shocked the generation of Romanian writers and artists who had eagerly exploited the liberal atmosphere of the 1960s.-- The theses were indubitable a call to place art in the service of the Party." Etniska minoriteter började förföljas. Den hemliga polisen "Securitate" fick ökad makt. (Ett exempel som ges är att innehavet av en skrivmaskin skulle registeraras hos hemliga polisen).
-
År 1987 började det dock dra ihop sig till svanesång för den rumänske diktatorn- Gorbachev lät förstå att han inte gillade Ceausescus politik- och år 1989 började upproren (med start i Timisoara) som ledde till slutet på denna fruktansvärda epok i Rumäniens historia. Det ligger något mycket symboliskt i att diktatorn och hans hustru blev avrättade på juldagen samma år.
-
Rumäniens historia är fylld av stort lidande. Min respekt för författare som orkar skriva under sådana hemska förhållanden är enorm.

Pete Seeger- 90 år idag

Pete Seeger, Tom Paxton och Phil Ochs var lite av husgudar för mig under 60-talet (speciellt). Pete Seeger fyller 90 år idag och är fortfarande aktiv. Här ett videoklipp med en del år på nacken- (sången är skriven av Malvina Reynolds)- "Little Boxes".



lördag 2 maj 2009

Jag är på resa i Rumänien.....






Förutom de två avbildade böckerna har jag Michael Palins bok om "New Europe" bredvid mig.... Det blir valda delar ur samtliga - och allt detta för att jag bättre vill kunna förstå Herta Müller och hennes värld.
-
Balkan-halvön har alltid varit en krutdurk- en mycket svår del av Europa att hantera för vem det vara må (som vill bestämma).

Robert Kaplan är amerikan och Misha Glenny är engelsman (precis som Palin)- så de ser naturligtvis länderna med blicken från väster- trots det tycker jag att alla dessa böcker verkar vara både seriösa och välskrivna. Det är en stor konst att kunna skriva historia så att det är källtroget och inte minst av allt- njutbart för läsaren. Peter Englund behärskar denna konst (Herman Lindqvist gör det inte).

Omläsning av Balkan-trilogin av Olivia Manning står näst på tur.

fredag 1 maj 2009

Poetry is....

Poetry is a mystic, sensuous mathematics of fire, smoke-stacks, waffles, pansies, people, and purple sunsets.
Carl Sandburg

Maj - nya läsutmaningar!




















Im wunderschönen Monat Mai......

Det kommer att bli både en klassisk kvinna (Mrs Gaskell) och en resa till Rumänien med hjälp av Herta Müller (Hjärtdjur).

Det ska verkligen bli spännande att läsa alla recensioner så småningom.